– För femtusen år sedan seglade polynesierna ut mot horisonten utan att ha en aning om vad som fanns därute. Varför gjorde de det? Det är som om att bara för att horisonten finns där måste människan ta reda på vad som finns där bakom, säger Patrik Svensson.

Att vara människa

I människans möte med havet försöker Patrik Svensson hitta ett svar på vad det innebär att vara just människa. I boken skriver han fram en nyfiken varelse som inte kan inte låta bli att fascineras av det okända. Hon lodar djupen, kartlägger och utforskar. Tyvärr leder det ofta också till att hon förstör. 

– Det verkar inte bättre än att det människan upptäcker kommer hon förstöra, det finns många exempel på det i havet. 

Men vid sidan av den ibland brutala nyfikenheten hittar han också en mer lågmäld förundran. 

– I den ligger fröet till både kunskap och empati. Det är viktigt att känna saker inför naturen. Inte bara veta utan vi måste känna något också, säger Patrik Svensson. 

Havsdjupens myter

Boken har samma vemodiga och nyfikna ton som präglade Ålevangeliet, men utan en personlig parallellhistoria. Och precis som med ålen är det mycket vi inte vet om havsdjupen. Forskare tror att det finns 750 000 arter kvar att upptäcka. Det lämnar rum för ett annat väldigt mänskligt drag. 

– Stora delar av havet har alltid varit oåtkomligt och har därför alltid också varit en fantasins plats. Därför har vi alla de här mytologiska varelserna som Kraken och Leviatan i Bibeln. Och det har levt kvar i modern tid, som i till exempel Hajen där det här mytologiska monstret rör sig nere i djupet. 

Kommer vi någonsin få veta vad som finns i djupen?

 – Inte allt. Det kommer alltid finnas hemligheter kvar. Därför kommer havet alltid att fascinera människor.