Den schweiziska Pipilotti Rist bedövar med sina sensuella videoinstallationer. De väller och sväller över alla gränser. Under och över, in och ut, viktlöshet, flyt och förvandlingar… En häftig kombination av Wagner, rokoko och popkonsert, skulle man kunna säga.

Idén är att återta berättelsen, de dramatiska färgeffekterna och hela härligheten från masskulturen. Till konsten.

Louisiana är först i Skandinavien med att visa denna rockkonstnär i helfigur. Trädgård, mattor och möbler dras med i dansen. Ingenting är sig längre likt, och publiken, som helst ska vräka sig på soffor och sängar med näsorna mot taken, blir viktiga delar av verken. På väggarna förvandlas nakna människor till växter, maneter eller fiskar. Där skummar vatten och löser upp alla konturer. Ja allt flyter ut i allt på ett underbart befriande sätt.

Sedan Rist chockade Venedig med sina köttiga paradisvisioner över kyrkan St Staes inredning har hon gått vidare med alltmer avancerad teknik. På Louisiana ryms nu ett stort urval av hennes rockvideos. Men där finns också små handväskor som rymmer hela flyktvärldar. Och så visas två helt nya platsspecifika totalinstallationer, där konstnären gör museet till en skog och ett hem. Vilket teoretiskt sett låter demokratiskt och bra, eftersom Louisiana ju också en gång varit ett hem.

Men tyvärr blir det bara mer. Inte bättre. Skogen är för söt, och ”Hemmet” liknar ett tekniskt kuriosakbainett. Det alltmer galet formlösa blev alltför mycket av tröttsamma effekter.

Jag måste gå tillbaks till Pipilotti Rists lite äldre videoverk för att återuppleva energin och den våldsamma sensualiteten i mer fokuserad form. Där stämmer allt!