Too-ticki och Mymlans dotter från ”Vem ska trösta knyttet”. Foto: Jacko Nilsson

Så queera är mumintrollen

Publicerad

Vilken könsidentitet och läggning har egentligen mumintrollen? Jacko Nilsson och Vide Bergenholtz har queerläst Muminböckerna.

I morgon hade Mumintecknaren fyllt 100 år om hon hade levt. Det kanske inte alla känner till är att hon levde med kvinnor och att hon ifrågasätter normer i sina Muminböcker.

– Jag tror att Tove Jansson ville få oss att frångå våra snäva könsroller och få oss att reflektera över våra invanda beteenden, säger genus- och statsvetaren Jacko Nilsson, som queerläst Muminböckerna, hållit föredrag om mumintrollen och läst en högskolekurs om trollen, tillsammans med genusvetaren Vide Bergenholtz.

Könssterotypa karaktärer?

Man kan tycka att Muminmammans handväska och förkläde och Muminpappans stora hatt är tecken på stereotypiska rollkaraktärer.

– Men hatten, handväskan och förklädet var inte Tove Jansson själv som kom på, utan redaktörerna som tyckte att trollen inte var tillräckligt könade, säger Vide Bergenholtz.

Destruktiv maskulinitet

Hen menar att Tove Janssons avsikt var att visa på att det kan gå fel när man har snäva könsroller.

– Muminpappan vill känna sig manlig och viktig. Men han representerar en destruktiv maskulinitet, vilket tvingar Muminfamiljen att ge upp saker, säger Vide Bergenholtz.

– Fast om man gräver djupare så är inte Muminmamman och Muminpappan särskilt könsstereotypa, utan det är Muminmamman som bestämmer över familjen och inte pappan, säger Jacko Nilsson.

Hur queera är egentligen mumintrollen?

– Väldigt queera! Efter att vi läst böckerna kunde vi inte förstå hur man kan tolka karaktärerna på något annat sätt. Muminböckerna är som ett queert manifest, säger Jacko Nilsson.

Vilken karaktär är mest queer?

– Jag är personligen förtjust i Snusmumriken och Mumintrollets relation. Mycket kärlek flödar mellan dem och det är tydligt att Mumintrollet trånar efter Snusmumriken, säger hen.

Identitetsskapande processer

Hen är också förtjust i att många av smådjuren inte könas, utan blir kallade den eller det. Flera av dem genomgår identitetsskapande processer och ett av djuren skriker ut sin identitet i skogen.

– Det kan liknas vid transpersoners komma-ut-process där de får prova på att ha ett nytt namn, säger Jacko Nilsson.

Tuulikki som Tove Jansson levde ihop med finns också porträtterad i Mumindalen och kallas Too-ticki.

– Too-ticki ifrågasätter mycket och är väldigt normkritisk, säger Jacko Nilsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.