Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Scen ur vikingafärden ”Ragnfrids saga” Foto: Pressbild/ Vikingaliv

Vikingaliv slår upp portarna

Abbamuseet, Fotografiska och Junibacken är några exempel på aktörer som kallat sig museum trots att de inte äger några samlingar. På lördag öppnar Vikingaliv, på Djurgården i Stockholm, som även de beskriver sig som ett museum. De har inga samlingar, men syftet är att besökarna ska lära sig mer om vikingarna genom konst, historia och en vikingaåktur.

Huvudattraktionen på Vikingaliv är vikingafärden Ragnfrids Saga. Den bygger på historiskt autentiska scener som satts ihop till en fiktiv berättelse. Skulptur, måleri, projektioner och ljud kombineras i den 11 minuter långa färden. Bakom scenografin står illustratören och arkeologen Mats Vänehem.

– Jag tror att man kan lära sig mycket också av litterära och konstnärliga verk utan att det behöver vara akademiskt. Jag tänker på till exempel Vilhelm Moberg... vad skulle vi veta om till exempel emigrationen om det inte vore för de litterära berättelserna, som visserligen är påhittade men som bygger på verklig kunskap, säger han.

Utöver färden kan man på utställningen lära sig om hur människor åt och levde, och hur vikingen tolkats över tid. Liksom på Historiska museet, finns här även en DNA-rekonstruktion föreställande en människa som levt under vikingatiden. Skulpturen ser inte ut som sinnebilden av en viking, utan representerar en realistisk människa.

Ska inte bli ”Disneyfierat”

Vikingaliv är ett privat initiativ, och en av grundarna är Ulf Larsson, tidigare VD på bland annat Junibacken som på ett liknande sätt kombinerar kunskap och nöje. Han tror att vinsten med den typen av koncept är att man kan engagera fler grupper, som kanske inte går på traditionella museum.

– Utmaningen är att det inte hamna i någon slags ”Disneyfiering” av det hela, eller ett slags nöjespark-tänk, för det är det absolut inte... snarare tvärtom, säger han.

– Vi har varit extremt noga med att allt ska vara historiskt korrekt, från minsta detalj till hur man byggde hus.

Föremål ur Historiska museets samlingar

Bara några hundra meter från Vikingaliv står statliga Historiska museet, med en av världens största vikingasamlingar, bestående av tusentals historiska föremål. Men de båda aktörerna ser varandra mer som komplement än konkurrenter – historiska museet har till exempel lånat ut föremål till Vikingaliv som saknar egna samlingar, vilket krävs för att kunna kalla sig museum. Åtminstone om man utgår från internationella organisationen för museer och yrkesverksamma inom museiområdet, ICOM:s definition.

– Jag tror att det finns plats med många aktörer som på olika sätt arbetar med vikingatiden, säger Sophie Nyman som är chef på Historiska museet.

– Vikingaliv erbjuder en åkattraktion, och vi erbjuder mängder med fördjupning och kunskap, och på det sättet tror jag att vi kan komplettera varandra. Det som väcks på Vikingaliv kanske man vill utforska mer och komma hit till Historiska museet, och tvärtom, säger hon.

Stereotyper lockar besökare

Och kanske finns det verkligen plats för fördjupad kunskap om de mytomspunna vikingarna, som blivit populära inte minst i fiktionens värld. De omges också ofta av ideologisk symbolik och stereotyper, något både Vikingaliv och Historiska museet menar kan vara bra, eftersom stereotyper ofta lockar människor till att vilja lära sig mer.

– Vi kan se att människor ofta blir glada när de får mer kunskap, bortom myter och stereotyper som att vikingahjälmar hade horn. Till exempel hade kvinnor ofta en stark ställning i samhället, titta bara på völvan, som var den tidens spåkvinna, och som hade förmågan men också makten, att förutse framtiden. Völvan var ungefär som den tidens samtidsspanare, berättar Sophie Nyman.

Och Mats Vänehem på Vikingaliv, tror att historia är som bäst när den väcker tankar om vår egen samtid. Till exempel berättar han att vikingatiden, som sträckte sig från tidigt 700-tal till cirka 1100 e.Kr, likt vår tid präglades av en övergång från ett samhälle till ett annat, och av ett brett internationellt och kulturellt utbyte.

– Jag hoppas att man ska få svar på de frågor man bär med sig, men också kanske lära sig något nytt och kanske se på sig själv med nya ögon, säger han.

Scen ur vikingafärden ”Ragnfrids saga” Foto: Pressbild/ Vikingaliv

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer