Stigande hyror hotar museer

Uppdaterad
Publicerad

Bör statliga museer betala marknadshyror till fastighetsverket? Frågan har aktualiserats i och med turerna kring det ekonomiskt pressade Statens museer för världskultur. Höga hyror äter upp allt mer av museernas pengar.

De senaste tio åren har Världskulturmusernas anslag för att betala hyrorna gått upp med nio procent. Samtidigt har Fastighetsverket höjt museernas hyra med 21 procent.

– Konsekvenserna blir att de fasta kostnaderna ökar samtidigt som utrymmet för att förnya och utveckla verksamheten stadigt krymper, säger Ann Follin.

”Ohållbart i längden”

Modellen innebär att staten sänder ut dubbla signaler, säger Birgitta Rubin, kulturjournalist på Dagens Nyheter.

– Det blir en lite absurd situation när staten ger med ena handen – men tar mer med den andra.

Ann Follin tycker att upplägget långsamt kväver museiverksamheten.

– På lång sikt blir det en ohållbar situation, säger hon.

Så allt mer av anslagen från Kulturdepartementet går in i hyror?

– Ja.

Tuff verklighet

1993 infördes marknadshyror för statliga fastigheter – däribland museer. Frågan har debatterats sedan dess. Efter kritik slapp några kulturfastigheter undan marknadshyrorna, där ibland Naturhistoriska riksmuseet och Nationalmuseet som istället betalar så kallade kostnadshyror.

Övriga statliga museer är kvar i systemet, något som visat sig vara tufft. För några år sedan tvingades Skokloster lämna en byggnad på grund av hyreshöjningarna. Kort därefter ville fastighetsverket höja Armémuseums hyra med 50 procent. Efter nio månaders förhandlingar lyckades de pressa ner sin höjning.

– Vi anser att det är skäligt att Statens fastighetsverk tar ut en marknadsmässig hyra. Vi förvaltar byggnaden på bästa sätt, och det innebär en kostnad för oss. Sen är nivån på avkastningskravet satt av finansdepartementet, säger Åsa Albihn, fastighetschef för Statens fastighetsverk.

”Att flytta kostar mycket”

Samtliga museum som Kulturnyheterna har talat med anser att fastighetsverket är en bra hyresvärd när det gäller samarbete och skötsel av fastigheterna. Det enda problemet är just hyrorna. Och frågan är just hur museerna ska klara av hyreshöjningarna, när alternativet att flytta inte ligger nära till hands.

– Vi är inte lätta att flytta, det kostar mycket. Vi har lokaler som ofta är skräddarsydda utifrån säkerhet och klimat. Lägg därtill utställningsinvesteringar och att vi behöver ligga på adresser som är hyfsat centrala för att kunna nå ut till publiken, säger Ann Follin.

Men för Världskulturmuseerna pekar mycket på att det blir lokalbyten. Medelhavs- och Östasiatiska museet får antagligen flytta in hos Etnografiska museet.

Inte effektivt

Roland Andersson, professor emeritus på KTH, anser att den nuvarande hyresmodellen är en onödig rundgång av pengar.

– Det ser ju ut som att de får mer resurser än de faktiskt får, säger han.

Enligt honom kan museerna inte nyttja lokalerna till fullo. Mycket pengar som skulle kunna gå till utställningar läggs istället på hyror.

– De byggnaderna används i mindre grad än de skulle kunna göra, säger han.

Roland Andersson menar att museernas fastigheter borde ha en helt annan sorts hyresmodell.
– De borde följa samma princip som den för infrastruktur som broar och vägar.

”Spel för galleriet”

Nyligen sade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) att museernas oberoende från staten ska stärkas. Men hur oberoende är museerna när de betalar marknadshyror till Statens fastighetsverk, frågar sig Birgitta Rubin.

– Det blir ett spel för galleriet. Det som är viktigt för museerna är hur mycket pengar de har kvar till verksamheten. Det är ju det publiken får ta del av.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer