Vissa aktivister vill ta till mer drastiska åtgärder än fredliga demonstrationer för att stoppa klimatkrisen. Kulturnyheterna har frågat en filosof om vad som är okej att göra i planetens namn. Foto: SVT/TT

Svensk klimataktivist i Glasgow: ”Beredd att sitta i fängelse”

Uppdaterad
Publicerad

Klimattoppmötet i Glasgow har nått fram till sin sista dag. De svenska klimataktivisterna Elvin Landaeus Csizmadia och Jacob Karlsson har varit på plats för delta i demonstrationer och aktioner i staden. Kulturnyheterna har frågat en filosof om vad som är okej att göra i planetens namn.

COP26-mötet i Glasgow når sitt slut på fredagen 12 november. Greta Thunberg har kallat mötet en ”global greenwash-festival” och varje dag har 10 000 poliser varit utposterade i staden för att hålla ordning bland de allt otåligare klimataktivisterna.

Elvin Landaeus Csizmadia och Jacob Karlsson är båda aktiva i organisationen Extinction rebellions världsomspännande nätverk. Bland tusentals andra aktivister har de varit plats i Glasgow för att demonstrera och delta i aktioner.

Jacob Karlsson är åtalad för medhjälp till sabotage, efter att förra sommaren varit med vid en aktion där en person limmade fast sig vid ett flygplan på en svensk flygplats. Elvin Landaeus Csizmadia blev nyligen dömd för civil olydnad efter en klimataktion i Norge. Men ingen av dem har blivit avskräckt från att delta i nya aktioner.

– Det har varit extremt svårt att nå fram med vårt budskap, så då måste vi ta till mer drastiska åtgärder. Jag är beredd att sitta i fängelse om det är det som krävs för att säkra min framtid. Jag är mer rädd för klimatkrisen, säger Elvin Landaeus Csizmadia.

Spränga en oljeledning

Elvin Landaeus Csizmadia, Jacob Karlsson och Extinction rebellion som organisation är emot att skada människor och andra levande varelser som metod för att stoppa klimatkrisen. Däremot menar de att olika former av sabotage kan vara befogat.

Så var går gränsen för vad som är okej att göra i planetens namn? En annan svensk aktivist, humanekologen och författaren Andreas Malm, har under hösten väckt debatt i USA och blivit anklagad för att uppvigla till ekoterrorism efter sin kontroversiella bok How to blow up a pipeline. I den frågar han sig varför klimatrörelsen, när läget för planeten är så akut, inte rört sig bortom fredliga demonstrationståg.

Bevisbördan

Filosofen Karim Jebari är medförfattare till den nya boken Klimat och moral – nio tankar om hettan, som handlar om klimatfrågans moraliska dilemman. Han menar att det som är viktigast är att försöka förutse vilka positiva och negativa effekter man uppnår med sina handlingar.

– Ju mer skadlig ens aktivitet är desto säkrare måste man vara på att det man gör har goda konsekvenser, säger han.

En namninsamling, till exempel, som är både en demokratisk och fredlig metod, har sannolikt väldigt små negativa konsekvenser. Därmed är det inte lika viktigt att bevisa att metoden är effektiv och leder till positiv förändring, menar Karim Jebari.

– Men om jag däremot vill spränga en pipeline. Det är inget jag uppmuntrar folk att göra, men om jag skulle göra det. Då måste man verkligen vara säker på att det kommer att leda till någonting bra och inte spilla ut massa olja över ett fält eller andra dåligheter, säger Karim Jebari.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.