I enkäten, som skickades ut till 285 medlemmar i Svensk Scenkonst, framgår bland annat att endast sex procent av de svarande anser att högre musikutbildning i Sverige håller hög internationell nivå.
Med den ökade internationaliseringen krymper andelen svenska sökande och konkurrensen om jobben hårdnar. För Kungliga Filharmonikerna handlar det om cirka 100 sökande per utannonserade tjänst.
– De senaste tio åren har vi rekryterat 33 musiker och av dem är 42 procent svenskar, säger Kungliga Filharmonikernas orkesterchef Anders Linder.
”Inte ett problem”
Sedan 2008 är Kungliga Filharmonikernas rekryteringsannonser digitala för att anpassas till den internationella marknaden.
– Det är dock tråkigt att det inte är fler svenskutbildade i ensemblen, men jag ser det inte som ett problem att vi rekryterar internationella musiker. Musik är ett internationellt språk, säger Anders Linder.
Rektorn: Intresset minskar
Helena Wessman menar att det har skett en urholkning i svensk musikutbildning och att satsningarna minskat.
– Det blir mindre och mindre pengar i systemet i förhållande till kostnadsmassan. Musikutbildningar, i synnerhet, har släpat efter mycket jämfört med andra konstnärliga utbildningar. I högre musikutbildning visas en av konsekvenserna i mängden lärarledd tid som ges till studenterna.
Enligt Helena Wessman har det allmänna söktrycket till högre musikutbildningar i Sverige minskat.
– Det är färre som söker och det är färre i samhället som musicerar. Man behöver stora miljöer där man ges förutsättningar att växa med andra för att kunna utveckla en talang. Men det finns lösningar på problemet. Man måste satsa på musikundervisning från förskolan till gymnasiet – men sen är det viktigt att mer pengar går till musikhögskolorna.
