Arkeologen Joakim Goldhahn, som låtit göra analyserna, anser att den skånska turistattraktionen borde få ett annat namn.
Men arkeologiprofessorn Lars Larsson i Lund hävdar att analysresultaten inte behöver motsäga att kistan med hällristningar i rösets mitt byggdes för en person med makt.
-Även mycket unga kunde få hög status under bronsåldern, säger han till TT.
Kiviksgraven är ett utmärkt exempel på hur arkeologin speglar sin samtid, anser Joakim Goldhahn. Återuppbyggnaden av monumentet gjordes i början av 1930-talet.
-Man gjorde det till en enhetlig grav över en stor manlig ledare.
Goldhahn anser att det är dags att tänka om och framhåller att forskningen måste utgå ifrån de fynd som faktiskt gjorts i graven.
Det har legat många olika människor i och kring den kista som legat i rösets mitt och Goldhahn är osäker på hur fynden av tonårsben ska tolkas. Kanske kan de ha lagts dit i en offerritual.
Fakta: Kistan i Kivik
- Stenkistan i bronsåldersröset i Kivik hittades av två bönder sommaren 1748. Den var mer än tre meter lång och konstruerad av tio stenhällar, åtta av dem med hällristningar.
- I början av 1930-talet gjordes utgrävningar och det visade sig att röset kring graven haft en diameter på 75 meter. Vissa forskare häbdar att det från början kan ha varit upp emot 15 meter högt, andra att det bara var ett par meter.
- Monumentet har under årens lopp varit hårt utsatt av skattletare, gravplundrare och av lokalbefolkningen som hämtat sten där. Mycket benmaterial har försvunnit.
- Röset och graven restaurerades på 1930-talet och är i dag en av Skånes stora turistattraktioner.
Källa: NE och Riksantikvarieämbetet