Så många lärare saknar rätt ämnesutbildning. Utforska diagram för grundskolan och gymnasiet.

Mer än hälften av grundskollärarna i åk 7-9 saknar tillräcklig utbildning i det ämne de undervisar i. Det gäller alla ämnen utom engelska och idrott och hälsa. Även i gymnasiet finns stora brister i lärarnas utbildning. Det visar en rapport från Skolverket.

– Det är en ganska alarmerande situation. Det är till och med lägre än jag trodde, säger Lars Svensson, ombudsman på Lärarförbundet och sekreterare i skolformsnämnden för grundskolan.

Riktigt illa ser det ut i teknik, fysik och kemi, men även i samhällskunskap där bara 15 procent av lärarna på högstadiet har tillräcklig utbildning.

– Det tyder på att vi har en förestående lärarkris, om vi inte redan har den, säger Lars Svensson.

Få utexamineras

Tillströmningen till att undervisa i de naturorienterande ämnena är dessutom låg. Lärarförbundet kom i höstas med en rapport över hur många lärare som utexaminerats för att undervisa i matematik, biologi, fysik och kemi i grundskolans äldre år. Vårterminen 2012 utexaminerades enbart fyra lärare i kemi och sju lärare i teknikämnet.

– Det är inte ens i närheten att täcka upp för pensionsavgångar, säger Lars Svensson.

De som får betala är eleverna, skriver Nils Ekelund, prefekt vid institutionen för natur, miljö och samhälle vid Malmö högskola i en dagsfärsk debattartikel i Sydsvenskan. ”Framför allt på högstadiet måste lärare ha en stabil och trygg kunskap i sitt ämnesområde för att skapa nyfikenhet och fascination för naturvetenskap,” skriver han.

Lärarlyft ger behörighet

De som undervisar i ett ämne de inte är behöriga i kan läsa upp till tillräcklig ämnesbehörighet genom kurser inom Lärarlyftet II. Maria Sandström, universitetsadjunkt vid Malmö högskola, håller i en sådan utbildning för 20 tekniklärare som undervisar i åk 7-9.

– Studenterna är duktiga. De är ju lärare, och hälften av dem har läst 7,5 högskolepoäng i teknik innan. Det är i den moderna tekniktillämpningen det finns luckor.

Främst handlar det om nya saker som tillkommit i målen och det centrala innehållet för åk 9 i och med den nya läroplanen, Lgr11.

– Det är till exempel programmering, styr- och reglerteknik och pneumatik. Det får de lära sig i den här kursen.

Dålig status

Maria Sandström tror att lärarkrisen i de naturorienterade ämnena handlar om yrkets dåliga status.

– Arbetsmarknaden är så stor och inbjudande för de som har natur och teknik i sin gymnasieexamen. Man ser inte lärare som ett högstatusjobb jämfört med civilingenjör, läkare eller tandläkare. Lönen för lärare är också en bråkdel av vad en tandläkare tjänar.

Behovet av tekniklärare är stort. Det handlar om tusental. Att inte fler söker till Lärarlyftskurser tror hon har att göra med att lärarna i stor utsträckning behöver studera på sin fritid.

Studera på fritiden

I den första omgången av Lärarlyftet sköt staten till pengar, men nu är det upp till varje rektor att släppa till arbetstid för kompletteringsstudier. I Maria Sandströms klass känner hon bara till en elev som fått igenom det, med en dag i veckan. Kursen är på halvfart, så för de flesta innebär det 20 timmars studier på fritiden i veckan.

– De hinner inte. De ligger efter med inlämningsuppgifterna. De kan få lämna in under sommaren, men det är ändå oschysst av rektorerna att inte ge utrymme i tjänsten för studierna.

Idag är sista dagen för att ansöka till universitet och högskolor inför höstterminen, liksom för att ansöka till Lärarlyftet II. Snart får vi alltså veta om fler ansökt i år.