Molnhimlen förändras ständigt. Molnen ger en bild av atmosfärens tillstånd för stunden. Med hjälp av molnens utseende kan du göra enkla väderprognoser.

1. Lätta stackmoln, ”vackertvädermoln”, Cumulus humilis

Typiska sommarmoln som uppstår när solen värmer. Varma luftbubblor stiger osynligt mot himlen. I atmosfären kondenseras vattenånga i bubblorna till små vattendroppar, molndroppar som bildar tussliknande moln.

Om molnen inte växer sig större blir det vackert väder hela dagen.

-Ju plattare moln desto mindre risk för regn, säger SVT:s meteorolog Bengt Lindström.

Stackmolnen upplöses på kvällen när solen slutar värma.

2. Upptornade stackmoln, Cumulus congestus

Om atmosfären är kall växer cumulusmolnen på höjden så länge som molnpartiklarna är varmare än omgivningen.

De här molnen kan ge regnskurar om de får växa till sig under en längre tid. Är molnen så här stora på förmiddagen är det definitivt risk för regn på eftermiddagen.

Upptornade stackmoln är förstadiet till bymoln.

3. Bymoln, åskmoln, Cumulonimbus

Om det finns tillräckligt med energi och fuktighet kan cumulusmolnet torna upp sig till ett bymoln. Typiskt för bymolnen är att de är trådformiga i topparna. I topparna fryser vattendropparna till iskristaller som ger regn. I nederkant är bymolnen mörka och tjocka.

Ser du bymoln är det dags att plocka fram paraplyet för bymolnen kan ge kraftiga regn och åska. -Det handlar inte om skurar, utan om mer omfattande regnväder, säger SVT-meteorologen Bengt Lindström

Är förhållandena de rätta kan bymolnen även ge hagelskurar och tromber kan bildas.

4. Fjädermoln, slöjmoln, Cirrus, Cirrus uncinus

Fjädermolnen ligger på hög höjd och är så tunna att solen kan skina igenom dem. De består av små iskristaller, men ger inte nederbörd.

Har fjärdermolnen däremot krokar i änden, Cirrus uncinus, är det däremot ett tecken på väderomslag då ett lågtryck kan vara på intåg. Regnet är kanske framme inom ett dygn.

5. Slöjmoln med halo, Cirrostratus

Slöjmoln med den karaktäristiska ljusringen, halo, runt solen bildas när solen skiner igenom det höga slöjmolntäcken. Ljuset bryts i molnets små iskristaller och bildar ljusringen.

Cirrostratus kan vara ett tecken på att ett lågtryck närmar sig. Halofenomenet kan innebär regn, troligen inom ett halvt dygn.

6. Skiktmoln Cirrostratus

Skiktmolnen följer på slöjmolnen när ett nederbördsområde närmar sig.

De ligger på 3-7 kilometers höjd och består av vattendroppar och blir allt mer tjocka, täta och grå ju närmare lågtrycket och nederbördsområdet är.

Är molnen är helt grå är det bara en fråga om timmar eller minuter innan regnet kommer.

7. Böljemoln Altocumulus

Böljemolnen ligger mellan stratocumulusmolnen och cirrusmolnen. Kan förekomma både som enstaka flak eller som mer sammanhängande molnighet. Ger oftast inte någon nederbörd.

Böljemolnen består av många separata molnelement. I strimmorna av blå himmel mellan molnsjoken sjunker luften. Därför kan böljemolnen skapa turbulens om man flyger genom dem.

8. Linsformade böljemoln Altocumulus lenticularis

Linsformade böljemoln är väldigt ovanliga och bildas i en stabil atmosfär i lä av fjällkedjor. De kallas också lävågsmoln.

-Av dessa moln kan man utläsa att det blåser ordentligt i fjälluften, säger Bengt Lindström.

Men molntypen talar också om att inga dramatiska väderförändringar är att vänta.

Thomas Larsson