Är överskottsmålet i budgeten på väg att skrotas?

Det började på 1990-talet med just Göran Persson som hade att hantera ett rejält underskott och ett Sverige som med usel kreditvärdighet fick förnedra sig på den internationella lånemarknaden.

Sedan dess har överskottsmålet varit heligt. Sett över en konjunkturcykel ska statsbudgeten gå med ett överskott på en procent.

Tongångarna har varit likadana från nuvarande finansministern Anders Borg, liksom från dagens ledande socialdemokrater.

– Det blir nej. Jag har sagt att vi inte har råd, vi ska fortsätta lägga jobbförslag och stabila budgetar, svarade S-ledaren Stefan Löfven i Agendas partiledardebatt för en vecka sedan på frågan om han kunde tänka sig att rucka på överskottsmålet.

Men på senare tid har flera röster höjts, inte minst från ledande ekonomer, för att det är dags att bli mera spendersam och försiktigt börja gasa oss ur krisen.

På första maj kom LO kom med ett drastiskt förslag.

– Låna upp 70 miljarder för att få fart på hjulen, var kravet.

Även Kjell-Olof Feldt, en annan av Anders Borgs föregångare på finansministerposten, tycker det är dags att skrota överskottsmålet.

Extremt billigt att låna

Bland ekonomer är synen på överskottsmålet numera nästan samstämmig. Så gott som alla tycker det är dags att på något sätt lätta på tyglarna.

Så sent som på söndagen skrev professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck i Dagens Nyheter att han utgår från att överskottsmålet för de offentliga finanserna ”avvecklas inom något år eftersom det redan har tjänat sitt syfte att ta ned statsskulden till rimliga proportioner”.

Även nationalekonomen och eurokritikern Stefan de Vylder vill skrota överskottsmålet. Han tycker liksom LO att det är dags att börja låna till offentliga investeringar.

– Framför allt av sysselsättningsksäl men också för att det är så billigt att låna just nu. Sverige har ju extremt låga räntor på sina statsobligationer. Med tanke på alla behov som finns inom infrastruktur, transporter och miljövänlig energi är det ett gyllene tillfälle, säger han.

– Gärna också lite stöd åt lågavlönade barnfamiljer och höjt tak i a-kassan, tillägger Stefan de Vylder.

Draghjälp åt krisländerna

Krisländer som Italien, Spanien och Grekland har stora underskott och hög statsskuld och kan därför inte stimulera sina ekonomier.

– Men länder med hygglig ekonomi borde ha ett ansvar att stimulera sina ekonomier och ge draghjälp åt krisländerna, säger Stefan de Vylder.

Enligt Stefan de Vylder ”ligger det i luften” att man släpper på överskottsmålet.

– Till och med Göran Persson och Kjell-Olof Feldt säger att ”det här var nog bra när det infördes men i dag är det en annan situation”.  Jag tror vinden håller på att vända. Snart är det väl bara Magdalena Andersson och Stefan Löfven som står fast, säger han.

Visionärt istället för kameralt

Inte heller Cecilia Hermansson, tidigare chefekonom på Swedbank och numera forskare på KTH i Stockoholm, tycker att överskottsmålet är heligt.

– Man bör göra en översyn. Man kanske kommer fram till att man behöver något slags begränsning. Det finns andra sätt att hitta ett mål, en norm att följa, så det inte blir hela havet stormar, säger hon.

– Hittills har vi tvingats föra en ganska kameral ekonomisk politik. Om man kopplade målet till offentliga sektorns nettoskuld, som bara blir lägre och lägre, skulle vi antagligen kunna föra en mer visionär politik.

Nettoskulden är tillgångarna minus skulderna. Redan i dag bedöms den offentliga sektorns tillgångar överstiga skulderna.

Utbildning, forskning, infrastruktur

Om pengar ”frikopplas” på detta sätt vill Cecilia Hermansson prioritera utbildning, forskning och infrastruktur.

– Det handlar inte bara om järnvägar utan även om upprustning av miljonprogramsområdena, miljö- och klimatsmart energi, bredband och så vidare.  

Enligt Cecilia Hermansson handlar det om att göra ”arbetsmarknaderna större” genom att folk kan förflytta sig lättare och kommunicera enklare. Man stärker produktiviteten och ökar därmed tillväxten.

– Man kan  jobba i en större region, säger hon.

Förvirrat om överskottsmålet

– Det är ganska förvirrat. Både regeringen och oppositionen gör så mycket som möjligt för att visa att man är ansvarsfull och ställer upp på överskottsmålet. Men det är ingen som följer det. Regeringen gör det inte och oppositionen lägger budgetförslag som bygger på regeringens siffror, säger Cecilia Hermansson.

Hon tycker det vore bättre om man verkligen ”tog i frågan” men tvivlar att så blir fallet.

– Det måste nog till en blocköverskridande överenskommelse om en översyn av målet men jag tror inte man gör det före valet, säger Cecilia Hermansson.