I Katarina församlings vallokal på Högbergsgatan i Stockholm har ett stort antal väljare strömmat in sedan dörrarna slog upp klockan nio på morgonen.
– Det har varit bra tryck, över förväntan, säger Ivar Ellström Dehnich, vallokalsförrättare.
En van väljare i kyrkovalet är Susanna Fuentes. Hon har röstat alla gånger hon varit berättigad.
– Jag gör det för att hedra den demokratiska principen. Sedan tycker jag att det är viktigt att kyrkan blir mer tydlig i vad den står för. Som det är nu är den lite urvattnad, säger hon.
Malva Fürst är förstagångsväljare i kyrkovalet.
– ag röstar för att jag inte vill att Sverigedemokraterna ska komma in, säger hon.
Kyrkans högsta beslutande organ
Kyrkofullmäktige är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och styr landets församlingar (de med fler än 500 röstberättigade). Men kyrkovalet handlar inte bara om vilka som ska ta plats i församlingens fullmäktige, utan också om vilka ledamöter som ska sitta i kyrkomötet på nationell nivå och i stiftsfullmäktige på regional nivå.
På lokal nivå, där kyrkofullmäktige ofta har att hantera mycket praktiska frågor som reparation av kyrktaket eller i vilka lokaler ungdomsverksamheten ska bedrivas, kan det ibland vara svårt att urskilja de traditionella politiska ideologierna.
Därför har många opolitiska partier vuxit fram, många av dem som en protest mot att partipolitiken fortfarande tillåts ha en plats på lokal nivå.
Kyrkomötet
På nationell nivå består kyrkomötet av 251 ledamöter som väljs i direktval. Mandatperioden är på fyra år. Kyrkomötet beslutar framförallt i frågor som rör kyrkoordningen och kyrkans funktionssätt.
Det handlar exempelvis om förändringar av psalmboken och kyrkohandboken.
Kyrkovalet som politiskt slagfält
Kyrkovalet har ingen småpartispärr av det slag som finns i riksdagsvalet. Det är därför möjligt även för mindre partier att komma in.
Ett parti som ofta har anklagats för att använda kyrkovalet som politisk språngbräda är Sverigedemokraterna.
Flera politiska företrädare har uppmanat människor att rösta i vad som bruka kallas ”det bortglömda valet” för att förhindra att Sverigedemokraterna skaffar sig inflytande över kyrkan.
Sverigedemokraterna har å sin sida hävdat att de utsatts för en annonsbojkott av flera tidningar.
Bland annat stoppade Helsingborgs Dagblad en annons med budskapet att kyrkoskatten bekostar ”reklamkampanjer för ökad invandring” och ”anställningar av imamer”.
Men enligt Lars Johansson, chefredaktör och ansvarig utgivare på Helsingborgs Dagblad, finns det ingen bojkott.
– Vi granskar deras annonser på samma sätt som vi granskar andras så att de står för samma värden som vi gör. Det var ett tonläge i den annonsen som gjorde att man skulle ställa grupper mot varandra. Och det är ingenting som vi ställer upp på, säger han till TT.