Digitaliseringen har i snabb takt förändrat bransch efter bransch i Sverige. De traditionella storbankerna har satts under mycket stark press från olika mindre aktörer som har valt ut delar av bankverksamheteten och sedan konkurrerat hårt med lågt pris och tillgänglighet. För den som vill handla med aktier finns nischbanker som har appar som är mycket användarvänliga. Andra aktörer specialiserar sig på billiga bolån. Vissa nätmäklare har halva priset på fonder jämfört med storbankerna.
Gemensamt för alla de nya aktörerna är att deras digitala affärsmodell pressar kostnaderna och ger konsumenterna prisvärda alternativ. Den medvetna konsumenten plockar russinen ur kakan och hittar den lägsta boräntan hos en nischbank och det billigaste pensionssparandet hos en annan aktör. Att vara lojal mot den bank man haft en lång relation till har lönat sig allt sämre med tiden. Storbankerna har varit bra på alla delarna, men kanske inte bäst på någon del. Det man haft som fördel är den långa relationen och den trovärdighet och trygghet som bankerna kunnat erbjuda med en paketlösning på flera finansiella tjänster.
Handelsbanken stod envist kvar
Det är i den här kontexten som Handelsbankens strategiomläggning måste ses. Banken har tidigare starkt värnat om vikten av att fysiskt finns på plats ute i samhället, med många lokala kontor. Principen har varit man ska låna ut pengar enligt “kyrktornsprincipen”. Den här riskminimerande principen går ut på att bara låna ut pengar till de entreprenörer och privatpersoner som man ser från tornet i kyrkan i byn. Den fysiska närvaron med ett lokalt kontor blev en garant för att man bara lånade ut pengar till aktörer vars karaktär och kredit-trovärdighet man personligen kunde bedöma.
Det här förhållningssättet till sina kunder har varit mycket starkt förankrat bland Handelsbankens anställda. Trots att den ovan beskriva digitala affärslogiken under en längre tid blivit allt mer tydlig har Handelsbanken envist stått kvar vid sin strategi.
När dåvarande vd:n Frank Vang-Jensen i början av 2016 kommunicerade planer på att lägga ner mellan 50 och 60 kontor – på grund av digitaliseringen - skapade det en våldsam proteststorm. Detta tros också ha varit en starkt bidragande faktor till att Frank-Vang-Jensen en kort tid senare tvingades lämna vd-posten.
Men fyra år senare föreslår vd Carina Åkerström en mer än dubbelt så stor nedläggning. Runt 180 kontor av 380 ska läggas ner, antalet anställda ska minskas med runt tusen personer.
Förändring av tidigare framgångsrik strategi
Att vd Carina Åkerström säljer in den här förändringen som att man “kraftsamlar” är en beskrivning som nog inte alla kunder skriver under på. Vilka kontor som försvinner är inte kommunicerat, men de med lägst lönsamhet och minst antal kunder kommer givetvis att ryka först. Dessa finns troligen på landsbygden. Den kundgrupp som kommer extra mycket i kläm är äldre, som inte kan eller vågar göra sina bankärenden digitalt.
Ur det perspektivet blir det lite speciellt när Carina Åkerström beskriver förändringen som “kunddriven” och att banken ”ganska länge väntat in kunderna”. Under corona är det sannolikt många äldre som inte kunnat besöka sitt lokala bankkontor på grund av smittorisken.
Handelsbanken är nu ute på en “digital förändringsresa” där man ska “omfamna sitt kostnadsproblem”, berättade vd Carina Åkerström på dagens presskonferens. Precis så är det – om kunderna följer med på resan beror i hög grad på hur starkt det digitala erbjudandet blir.
Carina Åkerström betonade även att kontoren är Handelsbankens ryggrad. Det är möjligt – men dagens besked om färre kontor innebär en tydlig förändring av Handelsbankens tidigare mycket framgångsrika strategi.