”En bokslutsmatiné utanför det ordinarie filmutbudet men inför en fullsatt salong. I huvudrollen Framtidsfabrikens grundare Jonas Birgersson. Och bokslutets budskap var enkelt: Omsättningen ökar och uppköpen av konkurrenter ska fortsätta.”

Detta var inledningen på ett inslag i Rapport den 15 februari år 2000, i slutet på det som efteråt fick namnet ”it-bubblan”. Framfab hade börsnoterats drygt ett halvår tidigare. Aktien hade hunnit stiga med över 1 000 procent. Börsvärdet var 24 miljarder – men vinsten bara 40 miljoner.

– Vårt mål är att utveckla väldigt spännande saker i Sverige, som vi kallar världens bästa labb just nu, där det finns mest spännande möjligheter att skapa nya saker”, sa Jonas Birgersson, för dagen iförd hockeylandslagströja, i Rapportinslaget.

Småsparare fortsatte strömma till. Några veckor senare var börsvärdet 45 miljarder. Börsen som helhet hade gått upp med 80 procent det senaste halvåret.

”Frestande med snabba pengar”

Nu pågår en ny börsfest. ”Raketstarta på börsen, spara 500 – få ut 600 000” ropar Expressen ut.

Aftonbladet lockar med ”Sveriges roligaste aktietävling” och citerar en hockeylegend som säger ”Jag hoppas att allmänheten får upp ögonen för hur härlig börsen är på lång sikt”.

It-bubblan sprack. Två och ett halvt år efter toppen den 6 mars 2000 hade börsen rasat med 70 procent. Av Framfabaktien återstod bara enstaka promille av värdet. Och de som inte sålt i tid ångrade säkert att de lyssnat på Birgersson.

De som dessutom lytt den socialdemokratiska näringsministern Björn Rosengrens uppmaning att köpa Telia i börsintroduktionen ångrade sig säkert ännu mer – den aktien var en förlustaffär i tretton år efter börsintroduktionen i juni 2000.  

Och den som utöver detta lyssnat på polaren som gladde sig åt sina stigande Ericssonaktier lär om möjligt ha blivit ännu bittrare – den aktien föll med 98 procent på två år.

Poängen här är att det är frestande med snabba pengar, att pengarna känns säkrare ju längre börsen har gått upp och att det är lätt att lockas av förföriska budskap.

”Tänk och ta reda på själv”

Det här vet också de som är beredda att använda sig brottsliga metoder för att blåsa andra, vilket som SVT nu kan visa lett till att tipsen till Ekobrottsmyndigheten om bedrägerier i sociala medier ökat kraftigt.

Det kan tyckas som en ödets ironi att den internetutveckling som it-bubblans börsbolag utlovade för tjugo år sedan, men som inte hände i tid, eller på rätt sätt, och blev förödande för många av den tidens aktiesparare, nu i stället möjliggör fusk och bedrägeri i en skala som inte var möjlig då.

Precis som all annan information kan aktieanalyser och köptips genom sociala medier spridas snabbt till många, och precis som när det gäller annan information i sociala medier kan det vara svårt att sortera bort det som är felaktigt.

I många mindre bolag där det inte handlas särskilt mycket med aktien en normal dag kan det också vara lätt att få till stora kursrörelser genom att sprida vilseledande information.

Det viktiga är, förstås, att inte impulshandla på det man hör, utan tänka och ta reda på själv, och inte minst att grundligt värdera de källor man använder för information och analys. Samt fundera över hur stabil börsuppgången egentligen är med tanke på coronakrisen i den verkliga ekonomin.