”För dig som Swishar kan du känna dig trygg med att vi har läget under kontroll. Ja, faktum är att vi haft läget under kontroll sedan starten 2012, då betalningar i Swish alltid har krävt signering med BankID. Med andra ord är det bara att swisha vidare som vanligt!”
Så står det på hemsidan för företaget bakom Swish-appen, Getswish Ab. Med sex ägande storbanker och inget eget betaltjänsttillstånd är trygg inte ordet som spontant kommer upp. När våra betalningar digitaliserats har en effektiv kontroll av att sekundsnabba swishbetalningar inte utnyttjas av ljusskygga element glömts bort. Det står klart efter SVT Nyheters granskning.
Kryphålen verkar vara många
För ett halvt år sedan larmade polisen justitiedepartementet; ”polisen har uppfattat indikationer som visar att transaktioner som avviker från ett normalt transaktionsmönster inte i tillräcklig omfattning uppfångas av verksamhetsutövarnas monitorering”
På vanlig svenska: bankerna, som samäger Swish, har inte tillräcklig koll på om snabba pengaöverföringar används till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Polisen krävde att tillsynen över betaltjänsten skulle skärpas.
I polisens formella förfrågan till justitiedepartementet framgår det hur enkelt det går att komma runt Swishs dagliga maxgräns om 150 000 kronor för den som vill utnyttja systemet. Genom att använda Swish från olika banker, eller avaktivera och påaktivera appen från samma nummer kan du upprepade gånger föra över stora summor pengar.
Kryphålen verkar vara många och samordningen noll.
Kan bli enkla verktyg för brottslingar
I fjol skedde 400 miljoner betalningar genom Swish till ett värde av över totalt 200 miljarder kronor. Swish är inte längre bara för den där kaffen på knattefotbollsmatchen utan har flyttat in det finansiella finrummet.
I den nationella strategi mot penningtvätt och finansiering av terrorism från 2014 som Finansinspektionen hänvisar till på sin hemsida konstateras att penningtvätt och finansiering av terrorism ses som ett systemhot.
Det vill säga om banker och finansiella institut blir enkla verktyg för brottslingar kan tilltron till hela det finansiella systemet hotas. Sekundsnabba betalningar med Swish nämns noll gånger i den nationella strategin. Det är inte så konstigt – Swish var nytt 2014 och inte ett särskilt stort problem för dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman. När Riksbanken i går presenterade sin rapport ”Så betalar svenskarna 2019” framgår det att Swish tiofaldigats medan kontantuttagen halverats under de senaste fem åren. Vi swishar hellre än tar ut kontanter och utvecklingen går i rasande fart.
Planerar europeiska lansering
Finansinspektionen, som har tillsyn över Swish-ägare – sex svenska storbanker, ger ett ickesvar på frågan hur de säkerställer att Swish inte används för att finansiera terrorism eller penningtvätt.
”Det är ju bankerna som står under vår tillsyn, inte Swish eller Bank ID. Det är de som står under får tillsyn som vi har tillsyn över. Sedan har bankerna ett rapporteringskrav på sig ur olika perspektiv för sina tjänster och produkter som de levererar”, säger Åsa Thalén, avdelningschef för operativa risker på Finansinspektionen till SVT.
Kristallklart, eller hur? Och inte blir det mer klargörande när SVT frågar bankerna. På penningtvättsomsusade Swedbank vet presschefen inte ens om att Swish inte har ett eget betaltjänsttillstånd.
Enligt Riksbanken ses Swish i ett internationellt perspektiv som en välfungerande betaltjänst och bolaget planerar nu en europeisk lansering.
Bankerna ska skatta sin lyckliga stjärna att så ännu inte har hänt. Med tanke på de amerikanska myndigheternas utredning av Swedbank, och miljardböter till Nordea för deras brist på kontroll i Baltikum – skulle det kunna bli en mycket dyr expansion.