Foto: Helena Jonsson, SVT Design.

Bankchefens varning: Våra produkter är dyra och dåliga

Publicerad

Med hjälp av avancerade upplägg lurar storbankerna sina kunder att köpa dyra men dåliga finansiella produkter. Det avslöjar nu en anonym chef på en av storbankerna.

Chefen på en av de fyra storbankerna har arbetat länge i finansbranschen. Nu har han skrivit boken ”Fly bankfällan” om hur det går till när bankerna lurar sina kunder. När SVT Nyheter träffar bankchefen, Bo Haldell som han kallar sig, är han nervös. Risken är stor att någon känner igen honom.

– Om det skulle komma ut att jag medverkar i det här skulle jag högst sannolikt bli av med jobbet. Och skulle jag bli av med jobbet skulle jag nog aldrig mer kunna jobba i branschen, säger Bo Haldell.

Kundernas förtroende avgörande

Finansbranschen är känd för att ha få som skvallrar om hur det egentligen går till. Hela systemet bygger på att kunderna tror att banken vill dem väl, att finansiellt sparande är komplicerat och branschens höga löner gör att du har mycket att förlora på att vara ärlig mot kunden. Det bankcehefen berättar är alltså något få andra bankmän har berättat offentlig förut.

Vi kommunicerar via påhittade e-postadresser och han använder sig av en kontantkortstelefon. Hans nervositet är befogad. För skulle bankens kunder följa hans råd, skulle banken förlora pengar. Mycket pengar.

– Många tror att finansbranschen fungerar som andra branscher, det vill säga att om du köper en dyr produkt så får du en bättre produkt. Men i finansbranschen fungerar det inte så, säger Bo Haldell.

Dyra fonder ger bara hälften så mycket

De aktiefonder som bankerna marknadsför som aktivt förvaltade är över tid inte bättre än billiga indexfonder som bara följer börsen. Det har flera forskningsrapporter visat. Det är snarare tvärtom. Eftersom avgiften är så hög, i många fall tre, fyra gånger högre, blir resultatet sämre.

Till det kommer att de så kallade aktiva fonderna sällan är just aktiva. Det liknar istället i stor utsträckning de passiva indexfonderna innehav, trots att de är så mycket dyrare.

Att välja en dyr fond gör att ditt kapital över tid kan dräneras på stora belopp vilket kan få dramatiska konsekvenser för din pension.

– Om du skulle ligga i den dyraste aktiva fonden som banken säljer, skulle du kanske bara få hälften så mycket i pension som om du hela tiden valt den billigaste lösningen, säger Bo Haldell.

Rekordvinst för bankerna

Första kvartalet i år var det bästa någonsin för de fyra storbankerna. Och förra året tjänade de tillsammans rekordhöga 82 miljarder kronor efter skatt, det är till exempel nästan dubbelt så mycket som försvaret kostar på ett år. En stor del av vinsten  kommer från olika typer av avgifter och räntemarginaler.

Bo Haldell berättar om ett exempel på hur hans bank och de andra bankerna lurar in kunderna i dyra lösningar, trots att kunderna tjänat mer på billiga.

– Ibland säljer banken först in en billig fond till kunden. När sedan banken vill utöka så kallar man in kunderna till rådgivning där man säljer in de dyrare fonderna istället. berättar Bo Haldell.

Kunderna märker inget

Det som gör att kunderna inte gör uppror är, enligt Haldell, bankernas sätt att dölja avgifterna. När det gäller andra typer av tjänster brukar vi oftast få en räkning där det framgår hur mycket produkten kostat. Men när det gäller finansiella tjänster drar istället avgiften automatiskt och regelbundet från ditt kapital.

– Det som är mest skrämmande är att när pensionen ska betalas ut kommer du överhuvudtaget inte att märka att du kanske får hälften så mycket som du skulle fått om du haft låga avgifter, säger Bo Haldell. 

Ingen av de fyra storbankerna vill ställa upp på en intervju med SVT. Däremot skriver SEB i en kommentar att ”slutsatsen nedan är inget som vi känner igen oss i” och att ”Våra fonder presterar bra”. Enligt Handelsbankens presschef Johan Wallqvist är ”det som författaren beskriver och som du refererar till är helt främmande i Handelsbanken”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.