Om jag vill köpa en bostad i dag – hur ska jag då tänka?
– Allra viktigast är att kunna skrapa ihop till de 15 procent av köpeskillingen man inte får ta bolån på sedan bolånetaket infördes 2010. På så sätt slipper man dyra topplån med betydligt högre räntor. Det gäller alltså att i förväg försöka spara så mycket det går till boendet. Tyvärr saknas en skattemässigt gynnad form av bosparande som särskilt unga skulle behöva. Det finns i Norge. I stället får man om möjligt låna på sina släktingars bostäder eller helt enkelt köpa en billigare bostad.
Räntan inte största risken
Vad bör man se upp med?
– I första hand är det inte räntan som är risken utan de plötsliga händelserna i livet: skilsmässa, sjukdom arbetslöshet. Sådana händelser är förstås svåra att gardera sig mot. Den som ska köpa en bostadsrätt bör vara mycket noga med att kolla upp belåningen i föreningen. Har den stora skulder blir det dubbel ränterisk: Dels ökar kostnaden för det egna lånet och dels tvingas föreningen höja månadsavgiften. Dessutom sjunker bostadrättens värde när avgiften blir dyrare. Man bör också vara försiktig innan man köper en högt belånad bostad på en ort som är beroende av en eller ett fåtal arbetsgivare. Som exempel drabbades Trollhättan hårt när biltillverkaren SAAB gick i konkurs. Många förlorade sina jobb, flyttade och huspriserna föll. I bankvärlden har man länge haft devisen att se upp med krediter till orter vars namn slutar på -bruk, -fors eller -hammar. Det ligger en viss sanning i det.
Hur stor andel av inkomsten kan/bör man lägga på boendet?
– Det är oerhört individuellt och beror så klart även på familjens storlek och andra faktorer. En rimlig tumregel är att lägga en tredjedel av hushållets inkomster efter skatt på boende. Men för exempelvis en singel i storstaden är det en helt omöjligt nivå, där måste man lägga halva inkomsten och ibland ännu mer på boendet.
Vad är en rimlig lånenivå?
– Det varierar med faktorer som var i landet bostaden ligger, vilken prisnivå som råder och hur stor risken är att priserna ska falla. Riktmärket bör dock vara att inte ha mer än halva husets värde i skuld den dag man slutar arbeta. Och då ska man egentligen inte räkna med eventuella prisökningar, som snabbt kan försvinna, utan utgå från vad huset kostade vid köpet. Många pratar om att sälja villan när de slutar jobba, men jag tror att det är då man verkligen vill bo kvar och måste ha råd att göra det.
Rusning innan augusti
Vad händer när amorteringskraven på nya bolån införs?
– Det som hänt hittills är att det blivit rusning efter bostäder och priserna har stigit. Alla vill ha sina lån godkända innan den 1 augusti då amorteringskraven börjar gälla. De som inte hinner får betydligt tuffare amorteringskrav som man måste ta med i kalkylen, på vissa håll i landet handlar det om flera tusenlappar i månaden. I efterhand tror jag att det kommer bli en diskussion om vinnare och förlorare på de nya reglerna. Målet är att minska sårbarheten för räntehöjningar och prisfall men effekten kan bli att rörligheten på bostadsmarknaden minskar då många väljer att bo kvar för att slippa nya lån och hårdare amorteringskrav.