Fram till 2002 var en heders- och samvetsintygad pappersdeklaration med korrekt ifyllda bilagor det enda sättet. I dag väljer nästan sju av tio skattskyldiga svenskar att deklarera elektroniskt. Antingen med sms, e-legitimation eller med förra årets raket: mobilt BankID. Bekvämlighet är en förklaring, men enligt Kay Kojer på Skatteverket finns det fler skäl att e-deklarera:
Återbäring till midsommar
– Förutom att eventuell skatteåterbäring betalas ut betydligt tidigare till den som deklarerat elektroniskt så blir det även enklare att redovisa bostadsförsäljningar eftersom beräkningar och överföringar mellan blanketter sker automatiskt. Då minskar risken för fel och krav på kompletteringar i efterhand.
Kojer medger att även Skatteverket dragit nytta av teknikutvecklingen. Förr ägnades mycket arbetstid åt att sprätta kuvert, granska uträkningar och skriva in siffror manuellt i datorer. Numera kan verket fokusera på service i stället för kontroll, menar han.
– Det är kul att Skatteverket får så bra betyg när man undersöker svenskarnas nöjdhet med olika myndigheter. Vi som TAR pengar från folk får mer beröm än Försäkringskassan, som ju brukar GE pengar, säger han.
Ser du någon risk att folk blir mindre noggranna när de kan e-deklarera?
– Nej, jag tror att de som struntar i att kontrollera sina förtryckta uppgifter hade gjort likadant även om de pappersdeklarerat. Däremot ser vi ett förändrat betende och det är att folk kan logga in tiotals gånger för att kolla vad de ska få i återbäring. Bara för att det blivit så enkelt att göra det från mobilen.
Regionala skillnader
Totalt ska 7,7 miljoner personer deklarera i år. Den som bara ska godkänna sin deklaration, oavsett om man ska få tillbaka eller betala in pengar, kan enkelt göra det med hjälp av en knapptelefon, app eller ett sms med säkerhetskoden på deklarationsblanketten. Mest benägna att e-deklarera är inkomsttagarna i sörmländska Oxelösund. Så har det varit i en rad av år, visar statistiken. Bland länen har Östergötland legat i topp medan de som bor på Gotland och i Jämtlands län i högre utsträckning hållit fast vid pappersdeklarationerna.
En sak har dock inte förändrats särskilt mycket genom åren: Många svenskar väntar till absolut sista minuten innan de tar tag i deklarationsarbetet.
Dyrt att dröja
– Tyvärr brukar det vara personer med komplicerade deklarationer som dröjer längst innan de sätter igång. Det borde vara tvärt om. Skulle man upptäcka att det saknas viktiga dokument eller behöver fråga någonting kan det bli svårt att hinna i tid, säger Kay Kojer.
Anstånd beviljas bara vid synnerliga skäl och dit räknas inte saktfärdighet. Och den som lämnar in deklarationen för sent drabbas av kännbara förseningsavgifter. 1000 kronor från den 5 maj. Efter tre månader ökar beloppet till 2000 och den som mer än fem månader sen måste betala 3000 kronor.