Färsk rapport: Svenskarna lånar allt mindre

Uppdaterad
Publicerad

Svenskarna lånar mindre och fler amorterar på sina lån, enligt Finansinspektionens bolånerapport. Men trots det har många fortfarande stora skulder.

– Belåningsgraden har ökat när bostadspriserna har fallit, säger sparekonomen Frida Bratt.

För drygt ett år sedan skärptes amorteringskravet, vilket innebär att den som vill låna mer än 4,5 gånger av sin årsinkomst före skatt, måste betala tillbaka ytterligare en procent i amortering.

– Det har fått effekten att våra skulder i förhållande till vår inkomst har fallit litegrann. Det är en positiv effekt och något som Finansinspektionen gärna slår sig lite grann på bröstet för, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

”Ny amorteringskultur”

I ett pressmeddelande från Finansinspektionen konstaterar myndigheten att allt fler hushåll amorterar och att man ser tecken på ”en ny amorteringskultur”.

Sammantaget köper nya bolånetagare bostäder som är 1,1 procent billigare, och de lånar i genomsnitt 1,5 procent mindre till följd av de skärpta kraven.

Effekterna har varit tydligast i Stockholm och Göteborg, där bolånen har dämpats och efterfrågan minskat enligt analysen.

Belåningsgraden ökar

Samtidigt har svenskarnas skuld i förhållande till vad deras bostad är värd ökat något. Förklaringen till det är att bostadspriserna har sjunkit, menar Frida Bratt.

– Då blir det så att graden belåning ökar, säger hon.

Bakgrunden till ett nytt amorteringskrav var att det från både Finansinspektionens och politiskt håll fanns en oro över svenskarnas skulder. För att avgöra om amorteringskravet haft avsedd effekt måste man se på saken ur flera perspektiv, menar Frida Bratt.

– Skuldkvoten har ju gått ner, och vi har kanske också fått en ökad medvetenhet om att det är viktigt att amortera. Samtidigt måste man sätta det i relation till vad effekten hade kunnat bli med en annan lösning, till exempel ett minskat ränteavdrag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.