Traders på New York-börsen bara dagar innan den anrika amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Finanskrisen – vad var det som hände?

Publicerad

Den 15 september 2008 gick den anrika amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det blev starten på den akuta fasen av finanskrisen som fick börser att rasa, arbetslösheten att stiga och finansmarknaderna att frysa till is. Och krisen märks än i dag, tio år senare.

Vad var det som hände?

Krisen skapades i USA och orsakades i grunden av en dåligt fungerande amerikansk marknad för bolån. Allt för många som egentligen inte hade råd, hade uppmuntrats att ta dyra huslån.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, förklarar Swedbanks chefsekonom Anna Breman, och fortsätter:

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Många banker satt på ”dåliga lån” och riskerade konkurs. Till en början hjälpte den amerikanska centralbanken de banker som låg sämst till att bli uppköpta av andra.

Men när man kom till den anrika banken Lehman Brothers lyckades man inte hitta någon som ville ta över. Det skapade panik då de gick i konkurs den 15 september 2008.

Plötsligt frös det finansiella systemet till is och världsekonomin tvärbromsade.

Bankerna litade helt enkelt inte på att de kunde få tillbaka sina pengar om de lånade ut till en annan bank. Därmed kunde inte heller företag eller hushåll få lån.

Hur slog krisen mot världsekonomin?

Krisen startade i USA men spred sig globalt väldigt snabb. Tillväxten sjönk i land efter land. Börserna rasade och människor förlorade sina besparingar. Arbetslösheten steg kraftigt när företagen fick problem och efterfrågan på varor och tjänster dalade.

– Bara rädslan för att världsekonomin går mot en tvärnit fick många att slänga sig på telefonen och ställa in sina ordrar. Så fick vi den här fullständiga tvärniten i världsekonomin, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Alla blev förlorare. Vi får gå tillbaka till 30-talet för att hitta något liknande.

Hur drabbades Sverige?

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år. Den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde från april 2008 till mars 2009. Räntan rusade uppåt, banker fick problem att finansiera sig och storbanken Swedbank var nära att gå i konkurs. Arbetslösheten sköt i höjden och de svenska exportföretagen kunde inte sälja sina varor.

– Svenska företag som normalt sett handlar över hela världen märker plötsligt att överallt i världen slutar telefonerna ringa. Du kan peka ut ett klockslag, nästan på sekunden när det inträffar. Plötsligt kan ingen låna pengar, säger Robert Bergqvist.

Hela världen drabbades av finanskrisen, men sett i backspegeln klarade sig Sverige lindrigt undan jämfört med många andra länder.

Bankerna räddades av staten, Riksbanken pumpade in mer pengar i systemet, sänkte styrräntan dramatiskt och i slutändan återhämtade sig svensk ekonomi ganska bra.

Hur märks krisen i dag?

När krisen slog till sänkte riksbanken i snabb takt styrräntan för att få fart på ekonomin. Än i dag, tio år senare är Riksbankens ränta negativ. Den extremt låga räntan, som ger billiga bostadslån, har skjutsat på bostadspriserna och ökat skuldsättningen i Sverige.

– Dessutom har vi en politiskt väldigt osäker omvärld. Många inklusive jag tror att det beror på hur många som drabbades av arbetslöshet och fallande huspriser. Du har Brexit i Storbritannien och Trump (USA:s president Donald Trump reds. anm) i USA. Delvis kan populismen förklaras med att lågkonjunkturen varit så smärtsam, säger Anna Breman.

Svenska forskare menar även att finanskrisen är en av förklaringarna till Sverigedemokraternas politiska framgångar.

Vem räddade världen?

– Centralbankerna gjorde att vi undvek en fullständig kollaps, säger Robert Bergqvist.

Han liknar räddningsaktionen som fick systemet att börja fungera igen med att världsekonomin sänks ner i ett bad med pengar. Extra mycket pengar sätter fart på ekonomin, men medför också risker.

Än i dag finns en ”överskottslikviditet” på omkring 16 000 miljarder dollar. Det finns alltså på tok för mycket pengar i världsekonomin. Detta pengabad i kombination med extremt låga räntor har gjort att centralbankerna inte har lika mycket att sätta emot vid nästa kris.

– Tio år efter Lehman har vi tvingats använda väldigt mycket ekonomisk-politisk ammunition (med låga räntor och obligationsköp, alltså pengabadet) för att skapa tillväxt. Men nästa lågkonjunktur kommer vi stå där med lite färre verktyg. Det är min oro i dag, säger Robert Bergqvist.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer