Medan Tyskland och Frankrike på tisdagen stoltserade med att ha fått med sig ytterligare minst nio länder på planerna att införa en gemensam skatt på finansiella transaktioner så stod Sverige vid sidan om.
– Det här är ett förslag som sänker tillväxten i Europa och som ökar finansieringskostnaderna både för stater och företag så det har ju negativ inverkan. Det är bara att beklaga. Det hade varit bättre om vi hade sluppit denna skatt, ansåg Borg.
Inget positivt
I väntan på vad som kommer att stå i det kommissionsförslag till ”fördjupat samarbete” som nu kan tas fram så ville finansministern inte uttala sig om effekterna för svenska företag. Men att Sverige ska gå med tycks närmast uteslutet:
– Sverige tror inte att en transaktionsskatt har några positiva effekter på ekonomin, sade Borg.
EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta ser dock saken på helt annat sätt.
”Den finansiella transaktionsskatten handlar om rättvis beskattning, klok beskattning och en starkare, mer koordinerad inställning vad gäller beskattningen av finanssektorn”, sade Semeta i ett uttalande.
Mer kritik
Den svenska regeringen är samtidigt fortsatt i klar opposition till förslaget om en gemensam bankunion. Redan inför tisdagens möte avfärdade Borg det kompromissförslag som det cypriotiska EU-ordförandeskapet arbetat fram.
Argumenten handlar främst om att Sverige inte har något inflytande i Europeiska centralbankens styrelse.
– Vi kan inte ha en ordning där våra banker underställs en reglering och regleringsstrukturer där vi inte har ett rimligt inflytande, sade Borg.
Förhandlingarna går nu vidare med toppmöte för stats- och regeringscheferna i Bryssel om en dryg vecka.
Fakta: Finansskatten
- EU-kommissionen har föreslagit en finansiell transaktionsskatt (FTT) som ny inkomstkälla i den kommande långtidsbudgeten. Sedan Tyskland, Frankrike, Belgien, Österrike, Slovakien, Slovenien, Italien, Spanien, Estland, Portugal och Grekland uttryckt sitt intresse för skatten kan kommissionen ta fram ett formellt förslag om så kallat fördjupat samarbete, inför kommande finansministermöte i november.
- Skatten är tänkt att gälla banker och andra finansinstitut och omfatta alla transaktioner med finansiella instrument, om minst ett av instituten är etablerat i EU.
- Skattesatsen sätts lågt, bland annat för att undvika en liknande kapitalflykt som den svenska valpskatten förde med sig. För handel med obligationer och aktier blir skatten 0,1 procent och för derivat 0,01 procent.
- Tanken är att de länder som inför skatten och bidrar till EU-budgeten ska få minskad BNI-baserad EU-avgift i utbyte. (TT)