Finansminister Magdalena Andersson (S) och LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har olika uppfattning om ifall inkomstklyftorna kommer att minska med regeringens åtgärder. Foto: TT/Lars Pehrson

Inkomstklyftor på rekordnivå visar ny statistik

Publicerad

Inkomstskillnaderna har aldrig varit större i modern tid, visar ny statistik från SCB. Även med nuvarande S-ledda regering har klyftorna ökat.
– Vi har haft begränsade resurser att driva den politik vi har velat, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inkomstskillnaderna, enligt den så kallade gini-koefficienten, aldrig varit större – åtminstone inte sedan 1991 då SCB började mäta.

Statistiken för 2016 visar också att den rikaste tiondelen drar ifrån. Den rikaste tiondelen har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst.

– Jag är verkligen inte nöjd med det, säger Magdalena Andersson.

LO: Har ökat oavsett regering

LO har åsikter om regeringens politik och vill se någon form av höjda kapitalskatter, exempelvis förmögenhetsskatt.

– Det här är den största kritiken vi har, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson som hävdar att skillnaderna till och med är de högsta sedan 1940-talet.

– Och skillnaderna har accelererat oavsett vem som har regerat Sverige, säger Thorwaldsson.

Han pekar på två orsaker: socialförsäkringarna är för låga och det finns för lite av förmögenhetsomfördelande skatter.

Kapitalskatterna har stor betydelse för inkomstskillnaderna. De skatterna har den S-ledda regeringen inte rört särskilt mycket.

– Vi föreslog ju det inför årets budget när vi ville göra förändringar på 3:12-reglerna (höjd skatt på ägare av fåmansföretag), tyvärr så stoppade ju oppositionen det, säger Andersson.

Trend över hela västvärlden

Både LO och finansministern pekar på de underliggande trenderna över hela västvärlden, där de rikare blir rikare och klyftorna ökar.

TT: Hur ska väljarna tro att en S-ledd regering ändrar på det när så inte har skett historiskt?

– Det finns en underliggande utveckling mot ökade klyftor i ekonomin. Då är frågan, bedriver man en politik som förstärker det eller en politik som motverkar det, säger Magdalena Andersson och hävdar att Alliansen står för det förstnämnda och S-MP-regeringen för det sistnämnda.

Även om SCB-statistik visar på att regeringens budget i år kommer att ge mest förbättringar till dem med lägre inkomster, för barnfamiljer och pensionärer, så är frågan om det räcker för att minska klyftorna.

Tveksamt, enligt Karl-Peter Thorwaldsson som pekar bland annat på de rekord-aktieutdelningar som väntar i vår.

Andersson: Det här är bara början

Finansministern är förstås av annan åsikt.

– I vår bedömning, i finansdepartementets beräkningar, så kommer klyftorna att minska. Men det här är bara början, vi måste fortsätta driva en jämlikhetspolitik i Sverige.

Fakta: Rikaste tiondelen drar ifrån

Visa

I snitt har alla grupper fått det bättre mellan 2005 och 2016. Den reala ekonomiska standarden har ökat med 35 procent i snitt.

Men samtidigt har skillnaderna ökat. Den halva av befolkningen med lägst inkomst hade 2016 29 procent av den totala disponibla inkomsten. 2005 var den siffran högre, 32 procent.

De rikaste tio procenten har samtidigt ökat sin andel av den totala inkomsten från 24 till 27 procent.

Det innebär att de tio procenten med högst inkomster drar in lika mycket som den halva av befolkningen som har lägst inkomst.

Källa: SCB

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer