SAS startades som kostymherrarnas flygbolag. Marcus Wallenberg drev på och fick med sig såväl svenska som danska och norska staten på upplägget: Flyga svenska storföretagsledare ut i världen via Köpenhamn. Hårdraget.
Av de svenska direktörernas affärsresande blev det världsledande exportföretag. Kastrup blev Danmarks största arbetsplats.
Men SAS egen kostym har blivit alltmer illasittande efterhand som decennierna har gått, särskilt sedan 1990-talets början (även om Marcus Wallenberg tydligen begärde mer pengar av staten till ett krisande SAS redan 1961, se videon).
Irakkrig, 9-11 och global finanskris har fått passagerarleden att tunnas ut och intäkterna att sjunka. Flygbranschen har avreglerats och konkurrensen hårdnat.
Från affärsmän till fritidsresenärer
Med återkommande miljardtillskott från ägarna, inklusive svenska staten, har det ändå rullat på. Affärsresenärerna har varit den pålitliga stommen i verksamheten. De reser ofta, deras arbetsgivare betalar mer för biljetterna än privatpersoner gör, de vill gärna samla bonuspoäng och hänga i SAS lounger på flygplatsen.
Men nu har allt ändrats. Affärsresenärerna hänger på Teams och Zoom i stället. Och SAS har förlorat hoppet om att de någonsin ska återvända, att döma av informationen i dag.
Fritidsresenärerna, som förut var ett behändigt komplement och kunde fylla upp planen till sista stol när affärsresenärerna inte riktigt räckte till, har nu blivit själva affärsmodellen. SAS räknar med att uppåt 80 procent av passagerarna kommer att vara fritidsresenärer framöver.
Flygpopulär sommar
I sommar blir det 500 flygningar i veckan mellan Skandinavien och södra Europa. Det är mer än någonsin tidigare i SAS historia.
Men fritidsresenärer är priskänsliga. De reser på sommaren och på helger. Även om fritidsresandet och konkurrensen från nya aktörer ökat successivt under hela 2000-talet så betyder förändringarna i samband med pandemin en chock.
Pandemin slog hårt
SAS förlorade 15 miljarder kronor under de pandemins första två år. Hösten 2020 fick bolaget in 12 miljarder i nytt kapital, varav tre miljarder från svenska staten. Men ändå behövs det tydligen mer snart. Dagens redovisade förlust senaste kvartalet blev 2,6 miljarder. Det är inte riktigt lika illa som det låter: valutaförändringar svarar för mer än hälften av förlusten.
Men kassan har krympt till 3,4 miljarder och soliditeten till ynka 7 procen. SAS-ledningen meddelade idag att den inlett samtal med ägarna, vilket förmodligen betyder svenska och danska staten plus Wallenbergstiftelserna, om nya kapitaltillskott.
Vad är planen?
Samtidigt fördubblas ansträngningarna att skära kostnader, från fyra miljarder till 7,5 miljarder på årsbasis. Av det ska 2,3 miljarder sparas genom den hårt kritiserade omläggningen av bemanningen med nya separata bolag. Där är det redan i det närmaste full krig mellan vissa av facken och ledningen.
Det är svårt att se att det skulle bli lättare att komma överens när nedskärningarna nu skärps. Men planen från ledningen verkar vara att sätta press på både fack och ägare genom att beskriva krisens allvar och trycka på att både personal och ägare måste ställa upp.
Men frågan är hur illa SAS-kostymen sitter nu. Och om den ens går att sy om, när resenärerna man slåss om reser med bermudaskjorta och badshorts i bagaget.
Frågan är också varför Wallenbergstiftelserna, vilkas pengar egentligen ska gå till forskning, ska satsa på turistflyg till Spanien.
Och varför svenska staten ska göra det.