Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Dags att kräva löneökning kanske”, säger Kristina Lagerström om inflationen. Foto: SVT/TT/Stefani Reynolds

”Dags att kräva högre lön – inflationen håller i sig”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Återigen sätter inflationen nytt rekord för årtusendet. Februarimätningen visar en inflation på 4,5 procent. För Riksbanken börjar det bli hög tid att kasta alla prognoser som innehåller ordet ”tillfällig” i papperskorgen. Och för oss konsumenter kanske att kräva högre lön.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Det var en torsdag i februari, men en annan torsdag. Exakt två veckor före Rysslands invasion av Ukraina, höll Riksbankschefen Stefan Ingves den senaste i en rad presskonferenser om styrräntan. Än en gång med samma slutsats: ”Riksbanken bedömer att energipriserna inte kommer att fortsätta att öka i år. Därmed faller inflationen tillbaka.”

Det finns två problem med den utsagan. Det första var uppenbart redan i höstas:

Alla behöver el, inte bara vi som ska värma våra bostäder och torktumla våra kläder. Det gäller i ännu högre grad de som ska se till att korna bli mjölkade, hålla värmen i tomaternas växthus, hålla igång maskinerna som tillverkar pappret och så vidare.

Slår hårt mot producenterna

Det behövs också transporter, och därmed diesel, till det mesta: frakta råvaror och komponenter till fabriker, frakta färdiga varor till butiker.

Alltså slår höjda energipriser hårt också mot dem som producerar varorna som vi konsumenter ska köpa.

Fartygsfrakt har också blivit dyrare, många råvaror har stigit i pris och kronan har försvagats vilket gör all import dyrare.

Och det som har hänt nu är alltså att allt det där till slut har lagts på konsumentpriserna, för till exempel grönsaker, bröd och möbler. Nu ligger inflationen på höga 3,4 procent, även om man räknar bort energipriserna.

Utan rysk gas och olja stiger priserna

Det andra problemet är kriget. Rysslands fruktansvärda invasionskrig i Ukraina har fått omvärlden att kriga tillbaka med ekonomiska medel, i aldrig skådad skala. USA stoppar oljeköp från Ryssland nu direkt. EU planerar att dra ner gasköpen från Ryssland till en tredjedel till årsskiftet. Utan all rysk gas och olja på marknaden blir utbudet väsentligt mindre och priserna stiger.

Det har redan hänt, som vi sett. Förra veckan kostade bensinen nästan 23 kronor litern och dieseln nästan 27 kronor vid de svenska pumparna.

Inflationen i februari mättes den 7-25 februari. Prishöjningarna i spåren av kriget hann alltså inte komma med. De kommer i stället visa sig nästa gång det kommer statistik, alltså i mitten av april. Som det ser ut nu med krig och sanktioner är det inte sannolikt att bensin- och dieselpriserna totalt sett faller de närmaste månaderna heller.

För låg löneökning senaste åren

Regeringen tänker nu sänka bensin- och dieselskatterna med 1,30 kronor litern, utöver de 50 öre som redan beslutats. Det blir förstås en liten lättnad, men risken är stor att det ändå kommer vara väldigt dyrt att tanka. Och att inflationen kanske drar iväg ännu mer i vår.

Det i sin tur kan tvinga Riksbanken att till slut tänka om och höja räntan tidigare än den sagt. För den som har litat på Riksbankens prognos om nollränta i två och ett halvt år till, kan det nog vara dags att lägga undan pengar för att klara att räntan stiger tidigare.

Och för den som har möjlighet att förhandla upp sin lön kan det vara läge för det – löneökningarna har trots allt varit för låga ett antal år nu. Och då menar jag inte i första hand för plånbokens bästa, utan faktiskt för hela ekonomins bästa.

Det har både Riksbanken och Konjunkturinstitutet klagat på upprepade gånger. Det var när inflationen låg under målet på 2 procent. Det gick inte att åtgärda genom att sänka styrräntan eftersom den redan låg på minus, och riksbankschefen önskade sig alltså i stället – i praktiken – mer stridslystnad hos fack och löneförhandlare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.