Aktiv förvaltning går ut på att genom analys av företag och marknader försöka gissa vilka aktier och andra tillgångar som kommer öka mest i värde, och köpa enbart dem.
Det bygger på tron att om man bara är smart nog, kan man slå marknaden och lyckas bättre än alla andra. För detta tar man också mer betalt. Det är därför aktivt förvaltade fonder är mycket dyrare att spara i, jämfört med så kallade indexfonder.
Indexfonder investerar passivt, i ett genomsnittligt urval av aktierna som finns på börsen, och ska gå precis lika bra eller dåligt som börsen i stort.
Ingen som lägger tid på att gissa vilka som kan tänkas bli vinnaraktierna man borde satsa på. Ingen som heller behöver ha betalt för gissande. Därmed kan de vara billiga. Många kostar 0,2 procent i avgift istället för uppåt 2 procent som en del aktivt förvaltade fonder tar betalt. Vissa indexfonder är till och med gratis (som en lockvara hos fondbolaget som hoppas man också ska köpa andra, dyrare fonder).
”Slukhålseffekten” gröper ur sparandet
Avgifterna spelar stor roll för den slutliga avkastningen. Mycket större roll än man kan tro. ”Slukhålseffekten” gröper ur sparandet mer ju längre man sparar. Se videon här som förklarar fenomenet. Så varför betala högre avgifter än man behöver?
Ja, det är en bra fråga. För de flesta, kanske den enda frågan man bör ställa sig. Forskningen visar nämligen att det är extremt svårt att slå marknaden på lång sikt, och väldigt svårt att på förhand veta vilka fondförvaltare som ändå kan tänkas lyckas med det.
Finansprofessor Eugen Fama fick 2013 års ekonomipris till Alfred Nobels ära för sin forskning om prissättning på aktiemarknaden. När jag då intervjuade honom gav han vanliga sparare rådet att göra som han själv och spara i indexfonder.
Allmän prispress nedåt
Allt fler svenskar följer alltså rådet, vilket bidrar till en allmän prispress nedåt på alla fondavgifter. Enligt en uträkning som AMF har gjort för SVT har det besparat svenskarna elva miljarder de senaste tio åren och kan ge ytterligare 33 miljarder i besparing det kommande decenniet. Svenskarna har miljarder skäl att tänka på procenten när de väljer fonder.