Den senaste tiden har det skett flera storaffärer i dataspelsbranschen.
I mitten av januari meddelade Microsoft (som står bakom spelkonsolen Xbox) att de köper Activision Blizzard för över 600 miljarder kronor. Och det är långt ifrån det enda uppköpet.
Take Two har köpt Zynga för 115 miljarder och Sony (företaget bakom spelkonsolen Playstation) har betalat 33 miljarder för Bungie.
– Det handlar om ett plattformskrig. Det är därför de har gjort de här förvärven, säger Erik Sprinchorn, förvaltare på Tin Fonder.
Jättarna samlar på spel
Till stor del handlar det om att jättarna i branschen, som Microsoft och Sony, vill samla på sig bra spel och populära spelserier för att locka kunder.
Detta samtidigt som allt fler företag går från att sälja enstaka spel till att erbjuda prenumerationstjänster där spelarna betalar en månadsavgift för att kunna komma åt en hel spelkatalog. Det går att kan jämföra med hur Netflix och HBO konkurrerar om kunderna genom att erbjuda populära filmer och serier exklusivt.
– Starka varumärken kan leva i decennier, så det gäller att samla speltitlar av kvalitet som har ett starkt engagemang och sedan vårda dem över tid, säger Erik Springchorn.
Talangbrist inom spelbranschen
Dessutom slåss bolagen om arbetskraft. Rätt kompetens inom spelbranschen är en bristvara både i Sverige och utomlands och skapar något av en flaskhals för de bolag som vill växa.
– Det handlar mycket om att man behöver säkra kompetens, vi har talangbrist i Sverige. Det är för få människor som är utbildade spelutvecklare och har den kompetensen här. Så ett sätt är att man köper upp andra bolag, säger Johanna Nylander, analyschef på Dataspelsbranschen.
Kritik från gamers
Samtidigt finns en oro bland gamers att vissa spel nu kommer ”låsas in” av storföretagen så att de inte går att spela på alla spelkonsoler.
– Det finns en kritik bland storspelare där man är rädd för att ens favoritspelserie blir inlåst på en visst plattform som tidigare funnits på alla plattformar, säger Marcus Toftedahl, spelforskare vid högskolan i Skövde.