Ekonomi

Jorge Jensen vid norska konsumentorganisationen Forbrukerrådet om stoppade kickbacks i Norge. Foto: SVT

Norska finansmyndigheten stoppade kickbacks

Publicerad

Förra året lyckades norska myndigheter pressa finansbranschen att nästan helt sluta med de kontroversiella fondprovisionerna som kallas ”kickbacks”.

– Största problemet med kickbacks är att konsumenten inte får de fonder som är i kundens favör, säger Jorge Jensen vid norska konsumentorganisationen Forbrukerrådet.

I Nederländerna, Storbritannien och Schweiz är den här typen av avgiftsupplägg som kallas ”kickbacks” numera förbjudna. I Norge pressade Finanstilsynet under förra året norska finansbolag att slopa kickbacks genom att hota med totalförbud. En undersökning från i höstas visar att de flesta fondbolag nu slopat kickbacksystemet och istället tar betalt direkt av kunderna.

Anledningen är att EU-kommissionen 2018 införde tuffare regler för finansmarknaden, kallat Midfid ll. De gör att reglerna för så kallad tredjepartsersättning, eller kickbacks, där en förmedlare av finansiella tjänster får ersättning från andra än kunden skärps.

Kunden riskerar en sämre produkt

Enligt Jorge Jensen fanns stora risker med det gamla systemet. Han anser att kunden kan få en sämre produkt eftersom fondförmedlaren normalt får hälften av fondavgiften i retur från fondbolaget.

– Kunden riskerar få ett erbjudande om den produkt som distributören tjänar mest pengar på. Därför är ju kickback i väldigt många sektorer illegalt, säger Jorge Jensen på Forbrukerrådet.

Den statligt finansierade organisationen har tillsammans med myndigheten Finanstilsynet under flera år försökt få branschen att sluta med kickbacks.

Nordnet hör de som slutat med kickbacks i Norge, och ger istället tillbaka avgiften till kunden:

– I Norge debiterar vi kunden en plattformsavgift vid investering i fonder. Utöver det betalar kunden även en förvaltningsavgift till fondbolaget. I de fall som vi erhåller en distributionsavgift från fondbolaget, så återbetalar vi den till våra kunder, skriver Nordnets vd, Lars-Åke Norling, till SVT.

Fått bättre utbud av billiga fonder

Jorge Jensen påpekar också att varningar från finansbranschen om att hårdare reglering skulle ge försämringar inte inträffat.

– Det har varken reducerat eller försämrat utbudet av fonder till konsumenter, tvärtom. Det har blivit ett bättre utbud eftersom vi har fått flera billiga fonder, säger Jorge Jensen.

Enligt Jorge Jensen är det extra problematiskt med kickbacks i Norden eftersom de flesta nya kunder som köper fonder gör arbetet själva via till exempel mobilen. Dessutom tillför förmedlingen av fonder allt mindre, enligt Jorge Jensen.

– Legitimiteten till kickbacks är att de erbjuder rådgivning till kunden. Nu när den moderna kunden i allt mindre grad använder sig av traditionell rådgivning så blir också legitimiteten till kickbacks mycket mindre, säger han.

Det här är kickbacks

Kallas bland annat fondprovision, returprovision, tredjepartsersättning och på engelska inducements.

Ett omdiskuterat avgiftssystem som funnits i stora delar av Europa och som är mycket lönsamt för fondindustrin.

Innebär att när en fondförmedlare säljer en annan banks eller fondbolags aktiefond så får fondförmedlaren tillbaka, i normalfallet, cirka halva avgiften.

Om kunden hos en nätbank köper till exempel en storbanksfond med avgiften 1,8 procent – ger storbanken tillbaka halva avgiften till nätbanken. Avgiften är ingen engångsersättning utan fortsätter rulla år efter år. Detta istället för att nätbanken tar betalt direkt av kunden. Kunden kan tro att de betalar allt till storbanken.

Kickbacks är förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. I Norge har norska Finanstilsynet under 2020 tvingat branschen att nästan sluta med kickbacks helt.

Kritiken handlar om att systemet gör det otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren egentligen företräder.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.