Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nätbankerna tjänar pengar på så kallade ”kickbacks” – så fungerar det. Foto: SVT

Kontroversiellt avgiftsupplägg lönsamt för nätbankerna

Publicerad

Nätbankerna visar kraftigt stigande vinster. Avanza och Nordnet gör rekordresultat. Det är samma nätbanker som med gratisfonder marknadsfört sig som lågprisutmanare gentemot storbankerna. Men stora delar av vinsterna kommer från avgifter via ett ifrågasatt upplägg.

– Det gick fantastiskt bra för oss. Vi hade ett rekordår, säger Rikard Josefson, vd på Avanza vars slogan är ”Mer till dig, mindre till banken”.

SVT Nyheters granskning visar att nätbankerna, precis som de storbanker de kritiserar, tjänar mer pengar ju högre avgifter kunderna betalar – avgifter som dessutom kan vara svåra att se och förstå för bankkunden.

– Jag tror i princip inte det finns någon kund som vet om de gigantiska provisioner som nätbankerna får av andra fondbolag för att förmedla deras fonder, säger Joacim Olsson, vd på intresseorganisationen Aktiespararna.

Tjänar pengar på kickbacks

Så här ser det ut: Nätbankerna får en så kallad kickback när de säljer andras fonder. Det innebär att nätbanken vanligtvis får hälften av avgiften tillbaka av storbanken och fondbolagen. Ett system där nätbanken alltså tjänar mer ju högre avgiften är på fonden de säljer åt andra.

Enligt Joacim Olsson vill gärna nätbankerna framstå som ”spararnas bästa vän”.

– De sätter väldigt låga synliga avgifter till kunden, medan de istället har dolda provisioner från till exempel storbankerna och andra fondbolag, säger han.

Förra året tjänade Avanza cirka 300 miljoner kronor på sådana fondprovisioner.

Avanza: ”Marknadsför inte fonder på det sättet”

Både Nordnet och Avanza mer än tredubblade sina vinster efter skatt år 2020 jämfört med året före. I dag är nätbankerna betydligt mer lönsamma än storbankerna. För varje hundralapp Avanza tjänar är vinsten runt sextio kronor.

Enligt Rikard Josefson lyfter Avanza inte fram fonder med högre avgifter.

– Vi marknadsför aldrig fonder på det sättet. Att du ska köpa en dyr. Vi marknadsför ganska mycket vår egen fond, Avanza Zero, som har noll i avgift, säger Avanzas vd Rikard Josefson.

Nordnet: ”En helt transparent avgift”

Nordnets vd Lars-Åke Norling skriver till SVT Nyheter att den del av avgiften som tillfaller Nordnet är helt transparent, och visas för kunden i samband med en investering.

– Den här modellen används av majoriteten av de svenska fonddistributörerna, såväl banker som andra plattformar. Det är vår uppfattning att den här modellen är enkel för våra kunder. Spararna behöver endast förhålla sig till en avgift, förvaltningsavgiften, skriver Lars-Åke Norling till SVT Nyheter.

Det här är kickbacks

Visa

Kallas bland annat fondprovision, returprovision, tredjepartsersättning och på engelska inducements.

Ett omdiskuterat avgiftssystem som funnits i stora delar av Europa och som är mycket lönsamt för fondindustrin.

Innebär att när en fondförmedlare säljer en annan banks eller fondbolags aktiefond så får fondförmedlaren tillbaka, i normalfallet, cirka halva avgiften.

Om kunden hos en nätbank köper till exempel en storbanksfond med avgiften 1,8 procent – ger storbanken tillbaka halva avgiften till nätbanken. Avgiften är ingen engångsersättning utan fortsätter rulla år efter år. Detta istället för att nätbanken tar betalt direkt av kunden. Kunden kan tro att de betalar allt till storbanken.

Kickbacks är förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. I Norge har norska Finanstilsynet under 2020 tvingat branschen att nästan sluta med kickbacks helt.

Kritiken handlar om att systemet gör det otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren egentligen företräder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer