Finansinspektionen utreder hur avgiftsupplägget kring så kallade kickbacks ser ut i Sverige. Foto: TT

Finansinspektionen utreder kickbacks

Uppdaterad
Publicerad

Finansinspektionen, som länge velat förbjuda avgiftssystemet med så kallade kickbacks i Sverige, utreder nu hur avgiftsupplägget ser ut. Rapporten ska lämnas till regeringen i slutet av året.

– Vi ska undersöka hur provisionssystemet har påverkat marknaden, säger Magnus Björkman, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för uppförandetillsyn.

När EU-kommissionen uppdaterade direktivet och regelverket kring finansbranschen 2018, det så kallade Midfid ll, handlade en viktig del om skärpta regler kring kickbacks. I arbetet med att göra om regelverket till svensk lag ville Finansinspektionen att kickbacks skulle förbjudas helt.

– Finansinspektionens ståndpunkt var att vi förespråkade ett helt provisionsförbud. Intressekonflikterna är för stora att hantera, säger Magnus Björkman.

Ska erbjuda ”kvalitetshöjande åtgärder”

Regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund drev istället igenom mildare regler, där kickbacks fortsatt blev tillåtet för stora delar av fondbranschen men att det krävdes kvalitetshöjande åtgärder för att få ta ut avgifterna.

– Vi var väldigt många som blev förvånade över att ett förbud inte implementerades i Sverige. Stora delar av branschen förberedde sig på att det skulle ske, säger Daniel Aarenstrup som är vd på den nystartade fondplattformen Savr.

Aarenstrups plattfrom Savr tar inte ut någon kickbackavgift. Istället finansieras plattformen via fasta avgifter och flera andra typer av avgifter.

– Det var en hel del lobbyverksamhet från olika håll och i sista stund fick man till ett undantag om kvalitetshöjande åtgärder. Men det blev ingen skillnad av det vi såg, säger Daniel Aarenstrup.

FI: Svårt visa att man tillför mervärde

Enligt Magnus Björkman på Finansinspektionen är det inte uppenbart att finansiella institut alltid tillför kvalitetshöjande åtgärder, vilket lagen kräver, när det använder sig av kickbacks.

– Det kan vara svårt att visa att man tillför mervärde på den typen av tjänster. Det är särskilt problematiskt för en aktör som tar samma ersättningsnivå för en produktprodukt om man inte har specificerat olika kvalitetshöjande åtgärder, säger han.

Kallas bland annat fondprovision, returprovision, tredjepartsersättning och på engelska inducements.

Ett omdiskuterat avgiftssystem som funnits i stora delar av Europa och som är mycket lönsamt för fondindustrin.

Innebär att när en fondförmedlare säljer en banks eller ett fondbolags aktiefond så betalar fondbolaget tillbaka i normalfallet cirka halva avgiften till fondförmedlaren.

Om kunden hos nätbankerna köper till exempel en storbanksfond med avgiften 1,8 procent – ger storbanken tillbaka halva avgiften till nätbanken. Avgiften är ingen engångsersättning utan fortsätter rulla år efter år. Detta istället för att nätbanken tar betalt direkt av kunden. Kunden kan tro att de betalar allt till storbanken.

Kickbacks är förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien och Nederländerna. I Norge har norska Finanstilsynet under 2020 tvingat branschen att nästan sluta med kickbacks helt.

Kritiken handlar om att systemet gör det otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren egentligen företräder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer