– Skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 är över, inleder IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff där fack och arbetsgivare i industrin på allvar sparkar igång avtalsrörelsen.

Industrins förhandlingar är viktiga för så många fler. Det är där det så kallade lönemärket ska sättas enligt gängse regler som de allra flesta facken har skrivit under på – en nivå som sedan blir riktkarl för hela arbetsmarknaden.

”Långt över vad industrin kan bära”

De fackliga kraven är i stort redan kända. Förutom de rena lönekraven på tre procent har industrifacken önskemål om ytterligare avsättningar till deltidspension. Dessutom vill LO-förbundet IF Metall i enlighet med LO-överenskommelsen se en låglönesatsning.

– Kravnivån landar på fyra procent. Det är en omfattning långt över vad den konkurrensutsatta industrin kan bära, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg på en pressträff.

Själv vill han inte nu ange vad arbetsgivarna kan erbjuda, men det är inte noll i alla fall.

– Men det handlar om låga eller inga kostnadsökningar, säger han.

”Det tycker vi är helt orimligt”

Arbetsgivarna pekar på sämre tider, speciellt i industrin där produktionen väntas sjunka närmsta året.

– Men det är en avmattning från höga nivåer, vi ser ingen lågkonjunktur i sikte, säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Hon nämner också att ingenjörerna för första gången hittills kräver individgarantier. Avtalet fungerar dåligt, för många blir utan påslag, enligt henne.

– Åtta procent av medlemmarna får noll eller nästan inget, det tycker vi är helt orimligt, säger Ulrika Lindstrand.

Det viftas delvis undan av Teknikföretagens tillförordade förhandlingschef Tomas Undin. Med en så het arbetsmarknad för ingenjörer borde de som känner sig förfördelade kunna byta jobb, resonerar han.

Sista mars löper det gamla avtalet ut, då är tanken att det nya ska finnas på plats.