Undersökningen har genomförts i 30 butiker från fem rikstäckande livsmedelskedjor där man köpt 194 artiklar – allt från fläskkotlett till potatis och godis. Den genomsnittliga matkassen var 17,4 procent dyrare i år jämfört med januari fjol – en ökning från 5 159 till 6 059 kr. Mest (30,3 procent) ökade priserna på mejerivaror, ost och olja – minst ökade varukategorin kroppsvård (8,2 procent). 

I undersökningen har man dessutom plockat ihop matkassar för sex olika typhushåll. Även om skillnaderna är små så är det sammanboende utan barn som haft den största procentuella ökningen för matkostnader under året (18,4 procent), medan sammanboende med två småbarn haft den minsta (17,5 procent).

Små marginaler

Arturo Arques tror att matpriserna kommer att fortsätta stiga, men poängterar att vi i dag ändå lägger en mindre del av inkomsterna på mat än vad man gjorde 1980 (14 procent respektive 20 procent). Han bedömer också att fyra av fem hushåll har så pass goda marginaler att de kan hantera prisökningarna.

Men för den sista femtedelen, där nästan hela inkomsten går till mat och boende, är det tufft:

– Det handlar om arbetslösa, studenter, garantipensionärer, sjukskrivna samt ensamstående med barn, vilka oftast är kvinnor.

Ändrat beteende

En undersökning som Swedbank gjort bland 3 100 svenskar i Kantar Sifos onlinepanel visar att en överväldigande majoritet av de svarande förändrat sitt sätt att handla mat på grund av de höga priserna.

De handlar oftare till nedsatt pris och i lågprisbutiker jämfört med tidigare. Var femte kvinna säger att de handlar mindre ekologiskt än tidigare och var åttonde respondent säger sig också äta mindre hälsosamt i dag än för ett år sedan.

Men de ändrade konsumtionsvanorna har också positiva effekter, menar Arturo Arques:

– Allt fler väljer bort halvfabrikat och lagar i stället mat från grunden. Dessutom har svinnet minskat, vilket ju är glädjande. I stället för att den överblivna maten kastas har det blivit matlådor.