Många i snabbköpskön har säkert noterat den – skatten som gjort att en bärpåse i plast numera kostar sju kronor. Och den har gett effekt – sedan införandet i maj har försäljningen av plastkassar rasat med 60 procent eller mer, åtminstone i dagligvaruhandeln.
Men att det säljs färre beskattade plastkassar behöver inte nödvändigtvis vara bra för miljön. Pär Bygdeson, vd för branschorganisationen Livsmedelshandlarna, menar att det kan ha blivit tvärt om.
– Enligt många butiker har kunderna börjat köpa obeskattade plastpåsar på rulle eller papperskassar i stället. Och de är inte bättre för miljön än bärkassarna av plast, som ofta återanvänds och slutar som soppåsar.
Oklar miljönytta
Plast, papper eller kanske tyg? Frågan om vilken kasse som är minst skadlig för miljön har varit aktuell länge, men har inget glasklart svar. Rådet till den som vill minimera sin miljöpåverkan blir att använda varje påse så många gånger det bara går, oavsett material.
Även Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, ifrågasätter skattens miljönytta. Han menar att plastpåsar inte orsakar särskilt stor nedskräpning i den svenska naturen jämfört med många andra produkter och förpackningar. Och att det därför blir svårt att begripa vad politikerna vill åstadkomma:
– Ingen har förklarat varför det enbart är bärkassar som ska beskattas och inte all plast. Och varför görs inte undantag för påsar av returplast när det finns andra av fossil råvara som är skattebefriade? Skatten saknar logik och sådant riskerar att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken.
Prognosmiss
Första tiden drog plastpåseskatten in runt 25 miljoner kronor i månaden till statskassan. Men enligt siffror som SVT fått ut från Skatteverket halverades intäkten i augusti till 10,3 miljoner. Regeringens prognos – att skatten bara i år skulle dra in 2,1 miljarder – ser ut att slå fel rejält.
Trots det är finansmarknadsminister Per Bolund (MP) nöjd med hur skatten fungerat:
– Vi ser att användningen av plastpåsar sjunkit otroligt snabbt och det gör att resursanvändningen och risken för nedskräpning i naturen minskar.
Men det finns annan plast som orsakar större miljöproblem, varför beskattar ni inte den?
– Vi jobbar med hela nedskräpningsproblematiken. Så klart måste även annan plastanvändning minskas, till exempel genom förbud mot produkter som inte behövs. Och det kan också bli ekonomiska sanktioner mot engångsplast.