Förra hösten avslutades remisstiden för en statlig utredning med flera förslag för att täppa till kryphålen kring skatten på aktieutdelning. Enligt utredningens sekreterare Niklas Lindeberg är det svårt att säga hur mycket pengar svenska skattebetalare går miste om. Men i utredningen görs en beräkning av det så kallade skattefelet för skatten på aktieutdelning för utländska aktieägare, så kallad kupongskatt.
Utredarna gör antagandet att skattfelet är i samma relativa storleksordning som för kapitalskatt. I så fall blir skattebortfallet på grund av uppläggen kring kupongskatt varje år runt 1,9 miljarder kronor. Men siffran är osäker, enligt utredningen.
Omfattande kortvariga aktielån i Sverige
Det finns flera tecken på att affärerna kring utlåning av aktier för att minska skatten har varit omfattande även i Sverige. I en rapport från EU:s finansmyndighet Esma framkommer att under 2014 – 2018 utfördes omfattande kortvariga aktielån årligen kring utdelningsdatumet i Sverige. Dock har volymerna minskat sedan dess.
Försök att beräkna bortfallet
I en masteruppsats från norska handelshögskolan i Bergen från 2019 har man försökt beräkna skattebortfallet på cum-cum med hjälp av handelsvolymerna kring utdelningsdatum. Enligt studien förlorade svenska staten cirka 750 miljoner kronor 2018. Ole Andreas Dalsbø, en av författarna till uppsatsen, säger dock till SVT att det är osäkerhet även kring den siffran.
Ingen vet exakt hur mycket pengar Europas stater förlorar varje år i uteblivna skatteintäkter på grund av cum-cum.
1 300 miljarder
I en studie från Universitetet i Mannheim har professorn i företagsredovisning, Christoph Spengel, tillsammans tyska redaktionen Correctiv, granskat hur stor skattebortfallet kan ha varit i ett antal länder i Europa på grund av cum-cum. Spengel gör antagandet, som han anser är lågt räknat, att minst hälften av alla aktielån som görs med utlandsägda aktier i samband med utdelningstillfället har syftet att undgå skatt.
Enligt beräkningsmodellen kan både Tyskland och Frankrike ha förlorat runt 300 miljarder kronor var under åren 2000 – 2020. Om man räknar med alla de nio europeiska länder som studien omfattar blir beloppet drygt 1 300 miljarder kronor under tidsperioden. Sverige ingår inte i beräkningen.