Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det första vi gör är ju inte att sluta betala bolånet, men vi kan dra ner på annan typ av konsumtion”, säger sparekonomen Amanda Landeborn om räntehöjningen. Foto: SVT/Storyblocks

Ekonom om räntebeskedet: ”Ett nytt ekonomiskt klimat”

Publicerad

Under torsdagen kommer Riksbanken med ett nytt räntebesked. Efter att inflationen stigit till de högsta nivåerna på 30 år har Riksbanken flaggat för räntehöjningar. 

– Det blir ett skifte som innebär väldigt mycket, framförallt för hushållen, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

SVT har pratat med tre ekonomer om en eventuell höjning av styrräntan.

Att Riksbanken kommer att höja räntan finns det tydliga tecken på. Men att det sker just nu är inte givet, enligt Maria Landeborn, sparekonom och strateg på Danske Bank.

– De (Riksbanken) har kommit ut och sagt att de kan komma att höja räntan betydligt tidigare och i närtid, vilket man inte sa i början av året. Då sa man 2024, säger hon och fortsätter: 

– Det är rimligare att låta styrräntan ligga kvar på noll, och sedan inom ett par månader signalera att räntan kan höjas och påbörja cykeln då. Det handlar om trovärdighet i kommunikationen och en möjlighet för hushåll och företag att förhålla sig.

”En lånefest”

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, beskriver en eventuell räntehöjning som ett skifte.

– Det blir ett skifte som innebär väldigt mycket, framförallt för hushållen. Under de här åren med minusränta och nollränta har vi dragit på oss stora skulder. 

– Det har varit lite som en lånefest, en fest på börsen. Vi har haft mycket pengar att röra oss med. 

Går att förhandla

Hon påpekar att räntan har varit historiskt låg under en period. Men att det kommer bli en högre kostnad tillsammans med stigande priser på mat och energi för de som redan nu är högt belånade eller låginkomsttagare.

– Man måste dock komma ihåg att man gör det här för att motverka inflationen. Inflation är också en faktor som gröper ur plånboken för låginkomsttagare.

Frida Bratt menar dock att privatpersoner och aktörer fortfarande har makt och förhandlingsutrymme när det kommer till räntor och lån. Det kan handla om att jämföra och förhandla, men framför allt att vara beredd på att byta bank om om man inte är nöjd med villkoren.

”Fortfarande extremt lågt”

Américo Fernández, privatekonom på SEB, håller med om att en höjd styrränta är att vänta – om det kommer nu på torsdag eller något senare. 

– Man ska inte drabbas av panik. Tittar vi historiskt är en höjning från noll till 0,25 fortfarande extremt lågt, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.