Statsvetaren Magnus Blomgren. Foto: SVT

EU:s budgetbråk en existensfråga: Handlar om vilken roll EU ska ha

Publicerad

När EU nu riskerar att bli av med britternas pengar intensifieras diskussionen om vad EU egentligen ska vara i framtiden. Kampen förs på olika fronter. Medan vissa vill krympa EU:s budget, och stödet till exempelvis jordbruket, vill andra att EU istället ska få mer pengar av medlemsländerna för att exempelvis bygga upp en större finanspolitisk integration inom unionen.

– På sätt och vis förs ett par diskussioner samtidigt. Dels handlar det om hur mycket pengar EU ska ha av medlemsländerna, dels handlar det om vilken roll EU egentligen ska ha i förhållande till sina medlemsländer, säger Magnus Blomgren, som är statsvetare vid Umeå universitet.

Blomgren menar att när en så stor pengasäck som Storbritanniens försvinner, om landet lämnar EU, hamnar de här stora och centrala existentiella frågorna i rampljuset.

Foto: Eva Eliasson/ SVT Grafik

Jordbruksstödet största utgiften

Den klassiska motsättningen har kretsat kring de stödpengar som inom EU går till jordbruket på olika sätt. Jordbruksstödet har varit den enskilt den största enskilda utgiftsposten i EU:s budget. Länder som Storbritannien, Sverige och Nederländerna har velat banta jordbruksstödet medan andra länder såsom Frankrike och Polen, som har gynnats av dessa stödsystem, varit däremot.

Foto: Eva Eliasson/SVT Grafik

Skyddar särintressen

I mångt och mycket har det handlat om att de enskilda medlemsländerna skyddat sina respektive särintressen i alla dessa stödsystem. Samtidigt som den här diskussionen har förts under lång tid, finns krafter som vill att EU:s budget ska svälla på ett annat sätt.

– Vissa menar att EU borde få mer pengar för att exempelvis bättre kunna hantera ekonomiska obalanser inom EU. Det kan handla om att kunna hantera en kommande lågkonjunktur, säger Magnus Blomgren.

Euron har en avgörande roll

De krafter som är inne på denna linje förespråkar ofta mer av finanspolitisk integration. Det kan betyda att mer finanspolitiska medel samlas inom unionen för att harmoniera ekonomierna i de olika länderna som ingår i denna ökade integration. Kring detta spelar euron en avgörande roll, och här uppstår genast frågan vilken roll icke-euro-länder som Sverige ska spela i ett sådant scenario.

Det finns även andra områden där ett fördjupat samarbete också innebär en svällande EU-budget. Ett par aktuella exempel är migrations- och gränskontrollsamarbeten, andra är fördjupade samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiska områden.

Sammantaget speglar allt detta att hur pengarna används inom EU och hur mycket pengar det handlar om på totalen också speglar hur den europeiska integrationen kommer att gestalta sig i framtiden.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-budgeten

Mer i ämnet