Aron Almeren läser till gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Södertörns högskola söder om Stockholm. För honom var valet självklart.

– Jag tror att det finns en idé om att det är lägre status på högstadiet tyvärr. Det är väl samma tanke som gjorde att jag inte valde det. Men det kan också vara en fråga om ekonomi, att det är bättre betalt som gymnasielärare, säger han.

Majoriteten väljer gymnasiet

Han är inte ensam om att välja gymnasiet före högstadiet. Av de som till hösten sökt en ämneslärarutbildning i första hand är det bara en femtedel som vill bli högstadielärare. Istället lockar gymnasiet.

– Det är väldigt tragiskt att det ser ut så till den utbildningen, säger Lisa Öberg, akademisk chef för lärarutbildningarna på Södertörns högskola söder om Stockholm.

En anledning till att högstadielärarutbildningen inte lockar tror hon beror på att utbildningen till gymnasielärare också ger behörighet att undervisa på högstadiet.

– Nackdelen är då att de inte får en utbildning som är direkt inriktad mot högstadiet, säger hon.

Vilka blir konsekvenserna för eleverna?

– De får ju inte de lärare som är specialiserade för deras åldersgrupp.

Ingen antagning mot högstadiet

På Uppsala universitet har man valt att helt frysa antagningen till inriktningen mot högstadiet, delvis på grund av få ansökningar. Jonas Almqvist, dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper, säger att de valt att fokusera på gymnasieinriktningen.

– Baksidan av vårt beslut är att den didaktiska kunskapen om högstadiet inte blir lika stark, säger han.

För tillfället finns inga planer på att öppna antagningen på nytt.

Högstadielärare ska läsa tre ämnen

Dessutom är utbildningen till högstadielärare bredare. I den nya lärarutbildningen, som infördes för två år sedan, måste en blivande högstadielärare läsa tre ämnen medan det räcker med två för en blivande gymnasielärare. För Aron Almeren är det en viktig skillnad.

– Som gymnasielärare blir du mer involverad djupgående i två ämnen och man kan då ses som ett proffs. Det öppnar även upp för annat, om man ångrar sig och inte vill bli lärare. Då kan man använda det på annat håll, säger han.

– Tanken var att det var bra att ha lärare som är behörig i tre ämnen för de kan fylla igen behov som finns ute i skolorna. Men sen har det visat sig att den inte är attraktiv. Då måste man lära sig av reaktionerna som studenterna har, säger Lisa Öberg, vid Södertörn högskola.

Vad tycker du bör göras?

– Jag tycker att det är en fråga för en utredning att ta reda på vad som blir det bästa alternativet. Men att det inte fungerar nu är ganska klart för hela Sveriges lärarutbildningar, säger hon.

Regeringen följer utvecklingen

På utbildningsdepartementet ser statssekreterare Peter Honeth (FP) det som ett bekymmer att få vill bli högstadielärare, främst då det gäller moderna språk och NO-ämnen. Men någon förändring just nu är inte på gång.

– Vi följer utvecklingen och visar det sig att det är problem med tre ämnen får vi fundera över det. Vi är inte låsta i några delar. Vi är beredda på justeringar om det skulle behövas, säger han.