Foto: John Thys, AP/TT

Fakta: Detta innebär uppgörelsen

Uppdaterad
Publicerad

Så här ser uppgörelsen om EU:s coronastöd och långtidsbudget ut i korthet:

  • Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.
  • Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.
  • En extra mening förs in i ordalydelsen om rättsstatsprinciperna för att betona att granskningar utförs ”opartiskt och bevisgrundat”.
  • EU-länderna föreslås få behålla 25 procent av de tullintäkter man tar ut, i stället för 20 procent i tidigare förslag.
  • Långtidsbudgeten för åren 2021-27 föreslås uppgå till 1 074 miljarder euro, en bantning med 26 miljarder jämfört med EU-kommissionens förslag. Fem länder föreslås få rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året (oförändrat jämfört med senaste förslag), Nederländerna får 1 921 (+ 345 miljoner i rabatt), Sverige 1 069 (+ 246), Österrike 565 (+ 278) och Danmark 322 (+ 100).
  • Uppgörelsen innebär att Sverige får en rejält högre rabatt på EU-avgiften, på nästan 11 miljarder kronor om året – 1 069 miljoner euro. Den ökande budgeten gör ändå att Sveriges EU-avgift kommer att öka i rena pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den dock bli ungefär lika stor som de senaste sju åren – drygt 0,8 procent av BNI – vilket riksdagen krävt för att kunna godkänna en uppgörelse

Källa: TT/Europeiska rådet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer