• Viktigt meddelande:

    Ett fordon med misstänkt farligt föremål står på Vattugatan i Borlänge. Boende på och runt Vattugatan uppmanas hålla sig undan från fönster och inte gå ut. Läs mer

Smitta – ett ständigt pågående krig

Uppdaterad
Publicerad

Farliga bakterier och virus har många gånger i historien härjat bland människor. Vissa förblir farliga, andra försvagas, och det är ett ständigt pågående krig mellan bakteriers aggressivitet och människors immunförsvar. Ett forskarprojekt ska nu studera bakteriers arvsmassa.

I Västafrika begravs varje dag nya offer för ebola-virusets härjningar. Ungefär varannan smittad dör.

Men en dag kommer även ebola-epidemin att vara över, precis som det har varit med tidigare farsoter i människans historia. Bakterier eller virus slår till, dödar kanske miljoner, och försvinner igen i ett ständigt pågående krig mellan aggressiviteten hos en bakterie och försvaret hos människors immunskydd. Nu ska en grupp svenska forskare leta efter gamla bakteriespår ur bottenprover för att försöka lära sig mer om dagens bakteriehot.

I somras hämtade en grupp forskare från Umeå och Uppsala prover från botten på sjön Ekoln utanför Uppsala. Hit har runnit skräp och avföring via Fyrisån, som i århundraden fungerat som soptipp och avlopp för människor i Uppsala. I resterna lär det också finnas spår efter deras sjukdomar och de bakterier som vållat sjukdomarna.

– Vi ska fiska efter mikroorganismer, även sådana från långt tillbaka i tiden säger en av forskarna, infektionsläkaren Björn Olsen i Uppsala.

Tittar på digerdöden

– Då kan vi också hitta mikroorganism-fossil från långt tillbaka i tiden. På 1300-talet är naturligtvis pestbakterierna intressanta, de som orsakade digerdöden. Och så kolera från 1800-talet.

Digerdöden uppkom – som de flesta epidemier – när en bakterie eller ett virus fann en ny spridningsväg. Kanske var bakterien harmlös först och levde i jorden, men hamnade i ett djur där den blev smittsam, och överfördes sedan kanske i ytterligare muterad form från djuret till människan. ”Råttor föll från taket” berättades under 1300-talet: bakterien yersinia pestis dödade skadedjuren också.

Flockimmunitet avgör

En uppskattning säger att 100 miljoner liv krävdes under några årtionden på 1300-talet, i Asien och Europa, vid en tid när befolkningen kanske bestod av 300-400 miljoner människor. Alltså var tredje eller var fjärde människa. Det var en civilisationskatastrof, som allvarligt skadade eller till och med förstörde samhällen längs vägen.

Efter ett par hundra år var pesten över. Den drog sig tillbaka. Sannolikt därför att de som överlevt angreppen hade fått immunitet, och att större delen av befolkningen nu bestod av immuna personer. De andra hade ju dött.

Och det är den här balansen mellan bakteriers aggressivitet och människors kollektiva försvar, den sk flockimmuniteten, som avgör vilken bakterie som förblir farlig och vilken som försvagas.

– Om en infektionssjukdom härjat länge i en befolkning så upparbetar de som dör något slags immunitet. Sjukdomen har inte så stor marknad längre. Antalet personer som kan infekteras minskar hela tiden, är Björn Olsens beskrivning.

Yersinia pestis är inte utdöd, den vilar bara. Ibland blir det utbrott men det är inga dödstal som liknar dem i historien. Den kan behandlas med antibiotika.

Tuberkulos på frammarsch igen

En annan mycket farlig sjukdom är tuberkulos, lungsot som den hette förr. Den var ett dödligt hot även i Sverige men antibiotikan kväste bakterien. Fram till i våra dagar, för nu är den på frammarsch igen, hjälpt av trängsel (i fängelser t ex), dålig sanitet, krig och social oro. Och också det faktum att människor slarvar med själva medicineringen.

– Man har delat ut för mycket antibiotika och man har inte tagit kurerna som man ska. Det beror ju ofta på den sociala oron. Människor kanske får ett par doser som räcker en månad, men det är inte nog för att ta bort bakterien. Det krävs 3-6 månader för det. Och det här triggar bakterien att själv skapa resistens, säger Olsen.

”Ebola-epidemin slut nästa år”

Han räknar med att lerproverna från Ekolns botten kommer att visa tydligt när antibiotikan kom och att det kommer att synas när bakteriens resistens mot antibiotikan kom. Ur gamla bakteriers arvsmassa kan man förhoppningsvis lära sig något som går att använda i dagens kamp mot resistenta bakterier.

Ebola-epidemin kommer att ta slut någon gång nästa år, anser Björn Olsen.

– Det beror på att då har världen fattat vad man måste göra för att begränsa den. Det handlar inte så mycket om vaccin eller läkemedel, utan mer om basala resurser: möjlighet att bedriva vård av sjuka tillsammans, primär intensivvård med vätskor och medel som stoppar blödningar. Och så rejäla skydd för vårdpersonalen så att folk törs åka dit och hjälpa till, säger han.

”Luftburen smitta nästa hot”

Nästa stora sjukdomshot är inte en just nu vilande digerdöds-bakterie eller ett ebola-virus, anser han.

– Det absolut värsta hotet idag är nog en influensa. En riktigt svår, någon helt ny variant som vi aldrig stött på tidigare. Eller något annat virus som smittar via luften. Ebola signalerar ju var den är, och smittar när du blir sjuk. Luftburna infektioner kan smitta innan du själv märker att du är sjuk.

– Om vi skulle hamna på en nivå med en procent döda i befolkningen betyder det många tiotals miljoner döda. Det är inte fråga om OM det blir en ny pandemi, utan när. Och då får vi hoppas att den är av en snäll sort.

Dödliga epidemier i historien

Visa

Ebola

virusinfektion, upptäcktes 1976 i Central- och Västafrika. Det nuvarande utbrottet är det värsta kända, med en dödlighet på runt 50% bland de smittade. Behandling med vätskeersättning, vissa medicinförsök har gjorts. Smittar först när bäraren själv blivit sjuk, vilket underlättar möjligheterna att begränsa spridningen.

Digerdöden

bakterieinfektion, under 1300-1500-talen, uppstod i Asien. Böld- och lungpest där lungvarianten hade högst dödlighet. Tros ha uppstått i Asien och spridits till Europa längs handelsvägarna. Antal döda uppskattningsvis 100 miljoner av en dåtida världsbefolkning på 300-400 miljoner. En civilisationskatastrof. Idag en ”sovande” sjukdom med något tusental dödsfall om året, behandlas med antibiotika.

”Justinianska” pesten

bakterieinfektion, under 500-700-talen. Antal döda totalt osäkert men kan ha varit så många som 25 miljoner i främst östra Medelhavet och västra Asien. Bakterien tros ha varit i stort sett densamma som vållade digerdöden 800 år senare.

Kolera

bakterieinfektion, från 1800-talet, uppstod i Indien. Antal döda totalt ca 40 miljoner, idag avlider drygt 100.000 människor om året. Inte behandling med antibiotika, utan i första hand med vätsketillskott med socker och salt.

”Spanska sjukan”

influensavirus under början av 1900-talet med värsta effekter runt år 1918. Antal döda totalt i världen ca 50-100 miljoner. DNA kartlades 2005 och visade att några mutationer gjorde ett H1N1-virus dödligt. Virus behandlas inte med antibiotika.

Syfilis

bakterieinfektion, från 1500-talet, möjligen från Amerika. Antal döda i världen idag drygt 100.000 om året. Vaccin saknas, infektion behandlas med antibiotika.

Tuberkulos, tbc, lungsot

bakterieinfektion, redan under stenåldern men ett omfattande hot främst från 1800-talet. Kraftigt minskad dödlighet p g a antibiotika under 1950-talet men nu åter ökande. Uppskattningsvis två miljarder människor är smittade men bara en liten andel av dessa drabbas av sjukdomen. Drygt en miljon dödsfall totalt per år. Bakterien har blivit mer resistent mot antibiotika. Tuberkulos är främsta dödsorsak hos patienter med HIV/AIDS.

Den enormt höga dödligheten bland indianbefolkningarna i Nord- och Sydamerika efter år 1492 berodde främst på att de plötsligt utsattes för smittsamma sjukdomar, t ex smittkoppor och mässling, som européer hade starkare immunskydd mot. Amerikas urbefolkning hade dittills sluppit dessa och hade därför inget immunskydd alls.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Världshälsoorganisationen WHO, Centre for Disease Prevention and Control CDC, Björn Olsen (Uppsala), Illustrerad Vetenskap, Dick Harrison, historiker ”Stora döden” m fl.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer