Byggbranschen i topp på listan över fuskare

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Näringsförbud delas ut till företagare i en lång rad olika branscher. I topp ligger kanske inte helt oväntat byggsektorn. Här berättar reportrarna hur arbetet med listan gått till.

Vi har utgått från listan över de personer i Sverige som hade näringsförbud den 14/4 2011. Antalet var då 1 052 personer.

Vi var intresserade av att få veta i vilken bransch personerna på listan varit verksamma i när de begick sina brott. Det visade sig att det helt saknades sådan statistik.

Tidigare har SVT Rapports researchgrupp, med utgångspunkt från en något äldre lista, tagit fram namn och branschkod på de företag där den dömda personen haft uppdrag.

Vi kände dock att det fanns en osäkerhet i det materialet eftersom en dömd person dels ofta kunde ha uppdrag i flera olika företag, ibland saknade uppdrag och till sist kunde ha begått själva brottet i en helt annan bransch än den som fanns registrerad hos Bolagsverket.      

Så gjorde vi

Vi har i de flesta fall (830) lyckats får fram den dom som legat till grund för beslutet om näringsförbud. Vår statistik är ett resultat en genomläsning av dessa domar.

I de fall vi inte kunnat få ta del av den fullständiga domen har vi på andra sätt försökt kartlägga personens brott.

Det har skett genom att ta uppgifter ur Rapports lista, sökningar på Bolagsverket, kontroll av olika nyhetsarkiv etc. I 39 fall har vi ännu inte med någon större säkerhet lyckats få fram uppgifter om branschtillhörighet.

Bland de fallen finns även de som inte direkt låter sig sorteras in i något fack. Det rör sig t ex om klassiska sol & vårare eller bedragare som inte haft någon registrerad firma och där brottet inte varit relaterat till någon bransch. I en del fall har personen begått brott i flera branscher, vi har då angett den bransch där vi tror att huvudparten av brotten begåtts.

Vi har även tagit fram uppgifter om näringsförbudets längd, de viktigaste brottsrubriceringarna och vilket straff personen fick (villkorligt, böter eller längd på fängelsestraff). Dessa uppgifter har vi ännu inte hunnit gå igenom.

Svårigheter

En bransch som varit besvärlig att kategorisera är bemanningsbranschen. Om bemanningsföretaget bara hyrt ut personal i byggbranschen har vi sorterat dem under bygg. De 13 fall som vi har sorterat fram under rubriken ”bemanning” är sådana där det inte gått att utläsa ur domen vilken typ av personal som hyrts ut eller där det varit många olika yrkeskategorier.

Man ska också komma ihåg att många av de så kallade bemanningsföretagen i verkligheten bara varit bluffbolag som skrivit falska fakturor. Många företag i specifika branscher, t ex bygg, har också bemanning registrerad som sidoverksamhet.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi velat ge en bild av var svartjobben utförts istället för att sortera in allt under den samlade rubriken ”bemanning”.

Tio-i-topp

Om de branscher som finns på tio-i-topp-listan kan sägas att byggbranschen är i särklass störst. Den hade till och med kunnat vara större om vi undersökt de brottslingar som finns under rubriken ”transport”  lite närmare. Gränsdragningen blir lite svår, eftersom många av transporterna skett i byggbranschen. Den gränsdragningen har ibland, av samma orsak, varit svår även vad det gäller städbranschen.

Trean på listan, skrothandlarna, rör sig nästan uteslutande om personer som åkt runt och köpt upp skrot av företag eller privatpersoner. Skrotet har sedan sålts till återvinningsföretag. De flesta har samma historia: ”- Ingen ville ha inköpskvitto så det var ingen mening att bokföra”.

Restaurangbranschen domineras helt av de fall där restauratören dolt inkomster genom att manipulera kassaregistret. Att en del av de dolda inkomsterna använts för att avlöna svartjobbare är inte helt ovanligt.

Under rubriken ”bilhandlare” har de flesta dömts för skattefiffel i samband med import av bilar, företrädelsevis från Tyskland. I transportbranschen rör sig de flesta brotten om uthyrning av svart arbetskraft och åkerier som själva avlönat sin personal svart.

Skatteverkets kampanj mot svartjobb och dolda inkomster i taxibranschen har också slagit igenom i statistiken. Intressant är dock att en liknande kampanj mot frisörer inte alls gett samma resultat, vi hittade bara en frisör på listan.

 Rubriken ”reklam” är mycket vid och där samsas PR-konsulter med försäljare av obefintliga annonskataloger. IT-rubriken rör sig även den över ett vitt spektrum av datorrelaterad brottslighet.         

Övriga branscher

Om de branscher som hamnat utanför tio-i-topp kan vi nämna att de som finns under rubriken ”alkohol” och ”tobak” nästan uteslutande rör sig om smugglare. Detsamma gäller de under rubriken ”drivmedel”, de är oftast dieselsmugglare.

Ibland har vi varit väldigt detaljerade i vår beskrivning och skapat väldigt smala branscher som t ex ”blommor” eller ”telefonsex”. Ibland har liknande hamnat under ”detaljhandel” eller ”teletjänster”. Detta beror mycket på hur mycket detaljerad information som funnits i domen.

Vi ber om ursäkt för detta men hoppas att listan ändå ska ge en någorlunda rättvis bild av hur brottsligheten ser ut.

  1. Bygg                      356
  2. Städ                       89
  3. Skrot                      80
  4. Restaurang             77
  5. Bilhandel                 38
  6. Transport                31
  7. Taxi                        25
  8. Reklam                   20
  9. Bemanning             13
  10. IT                           12

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.