(Sändes 23/11 2011)

Uppdrag granskning har med hjälp av dokument, inspelningar och intervjuer kartlagt Magnus långa, hemligstämplade karriär i statens tjänst.

Officiellt har hans anställning inte ens existerat, samtidigt har han satt hela sin tillvaro och sitt liv på spel i riskabla uppdrag, både i Sverige och utomlands under tio års tid.

Först åt den vanliga polisen och sedan under de sista sju åren som informatör och infiltratör åt säkerhetspolisen, Säpo.

Han värvades redan som 18-åring av polisen och med sin bakgrund i extrema, våldsbenägna vänsterkretsar blev han snabbt en viktig källa.

– Som jag förstår det, så var han ett ganska lätt byte för de effektiva värvarna polisen har, säger statsåklagaren Nils-Erik Schultz, som är starkt kritisk mot polisens arbete med informatörer och infiltratörer.

Eldprovet kom vid ett utländskt besök

Magnus verkliga eldprov kom efter ungefär ett år när polisen, med hjälp av hans information, kunde stoppa en planerad aktion vid ett utländskt besök. Det var första gången han fick betalt – kontant, utan kvitton eller pappersexercis.

– Det var ju smickrande, jag vart ju glad. Som gymnasieelev 10 000 kronor rakt ned i fickan, liksom, säger Magnus.

Och så här skulle det fortsätta. Han blev snabbt en tillförlitlig källa åt polisen. Han kunde stanna kvar inom den extrema grupperingen och fick regelbundet betalt, ett par tusen kronor varje månad, för att lämna uppgifter till polisen.

Efter ett par år fick Säpo upp ögonen för den unga uppgiftslämnaren och snart stegrades både ersättningarna  – och insatsen.

Säpo använde honom för att bli människors förtrogna och på så vis skaffa fram information. Han sändes in i grovt kriminella grupperingar, som inte längre hade något gemensamt med den vänsterrörelse han kom ifrån. 

Dessutom fick han värva nya informatörer. En del av personerna han närmade sig var inte ens 15 år gamla.

– Man har aldrig sagt någon undre gräns, det finns mig veterligen ingen sån. Från, ja, 14 år och uppåt skulle jag väl säga.

Och då är det för Säpo?

– Ja, precis.  

I gengäld kunde Magnus få runt 10 000 kronor, skattefritt, varje månad och alla sina utgifter betalda.

I vissa situationer begick han till och med brott på polisens uppmaning.

– Jag fick köpa mindre vapen och sånt där. Det var ju brottsligt, men det var på direkt inrådan, berättar Magnus.

Han skickades också på riskabla uppdrag i andra länder. Under en av resorna hamnade han i en mycket farlig situation och höll på att avslöjas. Samtidigt var polisens så kallade ”hanterare” – Magnus kontaktpersoner – långt borta och hade ingen kontroll.

– Nej, den var obefintlig. Jag kommer ihåg att jag störde mig på det, de frågade inte ens vilket hotell jag skulle bo på, berättar han.

Kontaktpersonen slarvade bort väska

Efter tio år som uppgiftslämnare och infiltratör avslutades samarbetet. Det var när Säpo begick en rad misstag och var nära att röja hans identitet. Bland annat tappade hans kontaktperson en väska. Där låg en rapport med avgörande uppgifter som skulle kunna kopplas till honom och Magnus blev livrädd. Han hamnade i konflikt med sina kontakmän på myndigheten. Efter att i tio års tid utfört farliga uppdrag och riskerat livet för staten – ansågs han nu förbrukad.

Vad han inte kunde tro var att han skulle lämnas åt sitt öde.

– Jag jobbar åt svenska staten, så jag tänkte att tryggare kan man inte bli liksom. Varför skulle staten lura mig? säger Magnus.

Men från Säpo fick han ingen hjälp. Istället levde han i ett vacuum efter att ha kasserats som infiltratör. A-kassan krävde arbetsgivarintyg och Magnus som officiellt inte hade haft något jobb de senaste tio åren stod nu utan både cv och referenser.

Efter att desperat kontaktat åklagare och skaffat sig en advokat, som fick Justititekanslern att reagera på hur han behandlats av Säpo, nådde han en uppgörelse.

Säpo skulle ansvara för hans säkerhet, hjälpa honom med en utbildning samt ersätta honom med runt 600 000 kronor.

– En stor del av pengarna gick till att betala skulder. Sen har jag ju inte fått några pensionsinbetalningar på bra många år, så jag satte in en ganska stor klumpsumma för att trygga framtiden. Utöver det har jag fått leva på pengarna helt enkelt.

Idag är han fortfarande utan arbete och referenser och saknar helt framtidstro.

Ingen vill kommentera uppgifterna

Statsåklagare Nils-Erik Schultz säger att infiltratörerna tar risker ingen annan yrkesgrupp kommer i närheten av.

– Jag kan inte tycka att det är korrekt. Polisen får alltid de resurser man vill ha och då förstår jag inte att man ska behöva använda de här ynglingarna som kanonmat, säger han.

Uppdrag granskning har gjort upprepade försök att få såväl Säpo som den öppna polisen att kommentera Magnus situation – men ingen har velat ställa upp på en intervju.

– Informatörsverksamheten är ett mycket viktigt verktyg när det gäller att bekämpa brottslighet och den bygger på förtroende mellan alla parter. Vi har valt att inte kommentera just för att inte rubba det förtroendet, säger Varg Gyllander, pressekreterare på Rikspolisstyrelsen.

Fotnot: Magnus är ett fingerat namn