Efter en framgångsrik karriär som musiker inledde Hannes sin bana som journalist i början av 90-talet, först på SVT-programmet Striptease, sedan på efterföljaren Uppdrag granskning och slutligen på Dokument inifrån. En karriär, kantad av både nationella och internationella priser, som saknar motstycke inom svensk journalistik.
Tillsammans med Janne Josefsson genomförde han granskningar som gjorde djupa avtryck i samhället. Osmo Valllos död och Göteborgskravallerna är två exempel som än i dag, över tio år senare, åberopas i samhällsdebatten.
Hösten 2003 började Hannes göra reportage på egen hand. Och det visade sig att han även var en enastående berättare. Hans förmåga att ta sig igenom till synes omöjliga hinder i researchen kombinerat med hans känsla för bild, ton och ord i berättandet gjorde honom till den komplette journalisten. Hannes hade allt!
Granskning av rättsapparaten blev Hannes livsuppgift som journalist. I reportage efter reportage avslöjade han missförhållanden som skakade om och upprörde och fick de mest påtagliga resultat man kan tänka sig.
I ”Fallet Ulf” fick han två felaktigt dömda män släppta ur fängelse, i fallet Thomas Quick satte hans granskning igång en omprövning av ett de mest omtalade kriminalfallen i svensk rättshistoria. Många journalister har varit på fallet Quick förut, men där andra gick bet, där lyckades Hannes.
Bakom dessa avslöjande reportage låg den djupgående och noggranna research som blev Hannes signum. Med okuvlig vilja och energi, total koncentration och skarp analysförmåga trängde han djupt in i de mest snåriga och komplicerad ämnen. Inget jobb var för svårt för Hannes.
När Hannes fick sin diagnos i våras hade han nästan slutfört sitt sista stora projekt, boken om Thomas Quick.
För oss som arbetade nära Hannes var han en oerhört inspirerande arbetskamrat. Varje samtal med honom var en stund att ta vara på. Han hade alltid en metod att lära ut, ett dilemma att diskutera. Han delade generöst med sig av sin till synes obegränsade kunskaper i konsten att gräva.
Hannes död är en stor förlust för oss som förlorat en arbetskamrat. Det är en stor förlust för svensk journalistik som förlorat en mästare. Och det är en stor förlust för samhället eftersom många viktiga reportage nu förblir ogjorda.
Nils Hanson, ansvarig utgivare Uppdrag granskning