När Alva kommer till Ersta flickhem några mil söder om Stockholm är hon en 13-åring som varit utsatt för övergrepp och som skadat sig själv. I journalanteckningar som Uppdrag granskning tagit del av skriver personalen i maj 2014 att Alva berättar ”att hon har träffat män vid möbelaffären och sålt sex där. Hon har kontaktat männen med telefon”.

Att ha sex med en 13-årig flicka är detsamma som våldtäkt mot barn, men trots det gör inte Ersta flickhem någon polisanmälan. Behandlingshemmet larmar inte heller socialtjänsten eller Alvas mamma om vad som hänt.

– Jag känner en enorm ilska mot Ersta flickhem. En enorm ilska, på gränsen till hat över att man kan bete sig på det här sättet. Jag känner en enorm sorg för min dotter, säger Alvas mamma till Uppdrag granskning.

”2 limpor cigg”

En månad senare får personalen på Ersta indikationer på att Alva eventuellt planerar att återigen träffa någon. Alva har stark ångest och i sin dagbok skriver hon att hon ska träffa ”Berra”, 60 år.

”Han ska slicka mig och jag ska suga av honom för 20 cigg paket (2 limpor) Lätt också, vi ska träffas uppe vid möbel i hans bil.”, står det i dagboken.

En kompis till 13-åriga Alva berättar för personalen på Ersta flickhem när Alva försvunnit för att sälja sig. Men HVB-hemmet ringer inte socialtjänsten den gången heller, trots att de enligt lagen är skyldiga att anmäla allvarliga händelser direkt. Inte heller polisen, eller Alvas mamma kontaktas. Ersta flickhem bedömer inte att läget är akut.

Först dagen efter händelsen får Alvas mamma veta om att en man köpt hennes 13-åriga dotters kropp. Ersta flickhem informerar mamman i ett e-postmeddelande.

– Än i dag är det jättesvårt, det är jättesvårt att läsa det mejlet än i dag det är helt obegripligt hur man kan ta så allvarlig information och mejla och inte polisanmäla utan bara behandla det som att min dotter har skoskav det är obegripligt, säger hon.

Mamman polisanmäler händelsen och 60-åriga ”Berra” visar sig vara en 74-årig man från Sörmland. Han döms senare till två års fängelse för våldtäkt mot barn. Alva minns dagen efter övergreppet, och tomheten som sedan fick henne att försöka ta sitt liv inne på Ersta flickhem.

– Dagen efter mådde jag skit. Jag var liksom tom på något sätt. Jag kände ingenting. Jag var inte ledsen, och jag var inte arg. Jag vara bara tom. Jag kände mig typ deprimerad, och så kände jag mig äcklig och värdelös, säger hon.

”Rutin att alltid polisanmäla”

Det finns inget krav i lagen på att ett HVB-hem ska polisanmäla misstänkta brott. Men Ersta flickhem skrev 2013 till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att man har som “rutin att alltid polisanmäla misstanke om övergrepp”. Men nu säger Ersta flickhem att de framförallt stöttar flickor med att själva göra anmälningar.

– Vi polisanmäler eller så motiverar vi flickan, det är så det ser ut. Om vi polisanmäler då ska vi ha någon sorts belägg för att vi ska polisanmäla det, säger Ann-Sofie Wetterstrand, chef för socialt arbete på Ersta diakoni.

För Alvas mamma är det som hänt hennes 13-åriga dotter en chock, och hon är kritisk till vilken vård hennes dotter fick på Ersta flickhem.

Reporter: Men det är ju ett hem för flickor med ett sexuellt självskadebeteende är det inte troligt eller sannolikt att de också ger uttryck för det problemet några gånger?

– Ja fast min dotter blev bara sämre och sämre. Jag lämnade in en flicka som hade skurit sina armar, jag fick tillbaka en flicka som har skurit bägge armar och ben, sålt sig själv, och försökt ta livet av sig massvis med gånger. Jag fick tillbaka en trasig flicka.

Fotnot: Flickorna från Ersta flickhem heter egentligen något annat.