Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Flera människor tar tag i dig med våld och drar dig över golvet” – hör Thyra berätta om bältningarna i anorexivården. Videon innehåller scener som kan vara triggande för dig som har eller har haft en ätstörning. Foto: Privat/SVT grafik/Sissel Braekhus

Anorexisjuka Thyra bältades 34 gånger i rad: “Kommer aldrig bli hel”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Anorexisjuka Thyra bältades 34 gånger under två månader för att tvångsmatas. Hon beskriver det som ett trauma och är kritisk till hur vården använder den kontroversiella metoden. 

– Man ska alltid få en chans att gå med på det frivilligt, det fick inte jag, säger Thyra.

När Thyra, som egentligen heter något annat, var 16 år tog anorexin ett hårt grepp om hennes liv. Under tvångsvården på barnpsykiatrin på Östra sjukhuset i Göteborg spändes hon upprepade gånger fast i händer och fötter för att sondmatas via en gummislang i näsan ner till magen. 

– Det är ett oerhört stort ingripande i den personliga integriteten och det upplevs som både skrämmande och förnedrande, säger juristen Anna Nilsson som forskar på tvångsvård vid Lunds universitet.

Annan lag i Norge

I Norge bältas inga barn under 16 år. På Island slutade man med bältningar på 1930-talet. I Sverige är det lagligt men det ska ses som en sista utväg, när “andra åtgärder inte är tillräckliga”, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. 

I fjol tvångsvårdades drygt 140 barn i svensk anorexivård. Socialstyrelsen har inga säkra siffror över hur ofta barn läggs i bälte, inrapporteringen från regionerna är bristfällig.

Beslut om upprepande bältningar

Thyra är idag 18 år och vårdas nu i vuxenpsykiatrin. I barnpsykiatrin bältades hon 34 gånger under två månader.  Uppdrag granskning kan visa hur vården vid en behandlingskonferens, tog beslut om att Thyra skulle läggas i bälte vid varje sondmatning. Att på förhand fatta ett sådant beslut är olagligt, enligt juristen Anna Nilsson. 

– Rekvisiten måste vara uppfyllda i varje enskilt fall. Vi kan aldrig acceptera slentrian.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Förutsätter att det fattats enskilda beslut” – hör Johan Sandelin, chefläkare på Sahlgrenska universitetssjukhus. Foto: SVT

I sin dagbok från vårdtiden skriver Thyra om hur hon upplevt bältningarna som traumatiska.

“Alla dessa scener spelas ständigt upp i mitt huvud. Jag kommer aldrig bli hel igen.”

Thyras journaler visar att hon innan bältningsbeslutet vid flera tillfällen medverkade frivilligt vid sondmatningen, eller hölls fast av personal. 

“Viktigt med en vårdplan”

Johan Sandelin, chefsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhus är inte insatt i Thyras fall, men Uppdrag granskning hänvisas till honom för frågor. Han ser inga problem med bältningsbeslutet på behandlingskonferensen. 

– Det viktigt att man har en vårdplan där man förutser vissa förväntade uppkomna situationer och hur man skall agera, säger Sandelin som förutsätter att det fattas formella bältningsbeslut vid varje tillfälle. 

Bältning eller fasthållning

Ett alternativ till bältning i anorexivården är fasthållning, en metod som överläkaren Ulf Wallin i region Skåne förespråkar.

– Jag upplever att det ofta är betydligt skonsammare att bli fasthållen av människor än av bälten. Om det blir våldsamt kan det vara obehagligt, men att hålla ett barn för att lugna det, det kräver också en viss utbildning.

Anne-Line Solberg, ansvarig för Ätstörningscentrum barn och unga på Sahlgrenska universitetssjukhuset, anser till skillnad från Ulf Wallin att det finns situationer där fasthållning riskerar att skada patienterna och att det finns de barn som har trauman från fysiskt våld och övergrepp. 

– Att då ha fyra, fem vuxna människor så fysiskt nära som håller fast dig, det kan vara retraumatiserande för en del patienter.

Thyra vill att vården ändras

Thyra är medveten om att vården hon fått har räddat hennes liv, men vill se en förändring när det gäller bältesläggningar.

– Det behöver minskas väldigt mycket och inte tas till så ofta som det gjort och egentligen utan anledning, när man själv har velat äta.

Se hela Uppdrag granskning – ”Äta, bältas eller dö” i SVT Play.

Lider du av en ätstörning? Eller är någon i din närhet drabbad. Utöver den vanliga vården finns en rad organisationer man kan ta kontakt med för att få stöd och rådgivning. Här är några kontaktvägar online:

Vårdguiden om ätstörningar 1177 – Erbjuder samtal dygnet runt för att guida till rätt vård.

Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. Erbjuder chatt och telefonstöd till drabbade och närstående.

Shedo – Ideell förening var syfte är att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende  

Ätstörningszonen Stöd och råd på chatt eller mejl.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer