I Sverige är det upp till varje socialtjänst att bestämma hur mottagandet av bortförda barn och unga ska se ut. Och det finns stora brister i stödet till de som återvänder, slår Jämställdhetsmyndigheten fast i en rapport från 2023.
De jämför med gängkriminella som erbjuds ett 18 månader långt avhopparprogram med bostad, terapi, sysselsättning finansierat av staten.
Erbjuder stödprogram
I Norge är det annorlunda. Där finns ett nationellt kompetensteam som koordinerar hemresor och erbjuder de återvändande ett nio månaders stödprogram på hemliga boenden, i samråd med polis, socialtjänst, skolor och sjukvård.
– De som ska välkomnas hem från utlandet har ofta varit i en väldigt svår situation. De behöver mötas av någon som jobbar med detta dagligen. Som har rätt kompetens och vet hur ärendet ska hanteras, säger Tove Bruusgaard avdelningsdirektör på norska Barn- ungdoms- och familjedirektoratet.
Skärpt lag dröjer
Redan 2010 kom en statlig utredning i Sverige fram till att hanteringen av bortförda barn behövde prioriteras. Utredningen föreslog att en ny fristående myndighet skulle bli ansvarig för frågorna. Men förslaget blev aldrig verklighet. Det norska arbetssättet är intressant, säger Jämställdhetsministern.
– Det är absolut ett alternativ som jag har med mig i mitt arbete och så får jag se vad jag landar i. Men det går helt klart att arbeta på ett mycket bättre sätt än vad vi gör idag, säger Paulina Brandberg (L).
Men några planer på en särskild myndighet med helhetsansvar finns inte i nuläget. Samtidigt dröjer det förslag om utvidgat utreseförbud som enligt den förra regeringen skulle ha börjat gälla den 1 juli 2023, och som ska kunna användas bredare, till exempel vid hedersrelaterat våld och förtryck.
– Det är prioriterat och vi hoppas så snart som möjligt såklart kunna lägga fram det här lagförslaget, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L).