Adoptioner till Sverige har sjunkit dramatiskt de senaste decennierna. Fram till augusti i år hade det kommit 98 barn. Samtidigt uppger branschen för surrogatmödraskap att antalet barn som föds genom surrogat ökar kraftigt.
– Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och prognosen nu, vi har ju förväntade födelsetidpunkter, gör att jag tror att vi hamnar på 150-180 barn detta året. Det kommer troligtvis att vara mer än antalet adoptioner, säger Staffan Sörenson, jurist med inriktning på bland annat surrogatarrangemang och delägare i den svenska agenturen Nordic surrogacy.
Flera fall av surrogatmödraskap har skapat rubriker, som när en kvinna dog i Indien efter att ha fött barn åt ett norskt par. Kritiker menar att det är en oreglerad bransch med etiska problem.
Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA.
“Ett ökande intresse”
EU-parlamentet fördömer surrogat och menar att det strider mot kvinnans människovärde, att hennes kropp och dess reproduktiva funktioner ”utnyttjas som en handelsvara”.
Inom den svenska sjukvården är det inte heller tillåtet – varken kommersiellt eller altruistiskt, alltså att en kvinna ställer upp utan ekonomisk ersättning. Sveriges regering menar att beslutet att bära ett barn måste vara ”fritt från påtryckningar, känslor av inre tvång eller dolda ekonomiska motiv”.
Att säkerställa det vid ett surrogatarrangemang, menar regeringen, är mycket svårt.
Allt fler svenskar vänder sig därför utomlands, utanför EU. Men när Uppdrag granskning kontaktar Skatteverket för att ta reda på hur många barn som kommit in i Sverige efter att ha fötts via surrogat visar det sig att de inte registrerar det.
Medan adoptioner är omgärdat av lagar, kontrollsystem och regler är surrogat fortfarande en fråga som inte riktigt finns för svenska myndigheter.
– Regeringen sa nej, vi vill inte ha det lagstadgat. Och då finns det ju ingen reglering, säger Petra Hallenberg på Skatteverket folkbokföringen.
Den svenska agenturen Nordic surrogacy var först i Sverige med att förmedla surrogattjänster till utlandet. De upplever att opinionen i Sverige har svängt.
– Vi ser att det finns ett ökande intresse och nyfikenhet. Från att det tidigare avfärdades direkt så har faktiskt de flesta som jag träffar i alla fall blivit mer upplysta, säger Eduardo Afonso, vd för Nordic surrogacy.
”Man vill hjälpa någon att kunna bilda en familj”
Anna Kullendorff från organisationen Ja till surrogat är en av dem som fått sina barn med hjälp av surrogatmödrar utomlands. Hon tror att fler skulle välja att göra det här hemma, om det var möjligt.
– Jag skulle ju helst sett att det skulle varit möjligt att göra det i Sverige där det hade varit tydligt reglerat i lag vad som gäller, innan någon går in i det här.
Trots att det inte är tillåtet med surrogatarrangemang i den svenska sjukvården berättar Anna Kullendorff att hon känner till flera fall där svenska kvinnor agerat surrogatmoder och burit ett barn åt någon annan.
– Det de utsätter sig för, det är en otrolig risk, inte bara graviditetsmässigt utan de gör det helt oreglerat. Ingen i familjen, paren, föräldrarna eller den här kvinnan är skyddad av någon lagstiftning. Men man väljer att göra det för att man vill hjälpa någon att kunna bilda en familj.
Uppdrag gransknings reportage De nya surrogatmödrarna sändes på onsdag den 19 september 2018 och finns att se på SVT Play. I reportaget träffar vi utländska surrogatmammor som bär och föder barn åt andra.