I höstas kunde Uppdrag granskning avslöja flera brister i de språkanalyser Migrationsverket köper av företaget Sprakab och som de sedan använder sig av i asylärenden. Bland annat visade sig en av Sprakabs främsta analytiker på somaliska språket ha uppgett falska meriter – och analytikerns slutsatser sågades av utomstående expertis.

Nu visar det sig att samma analytiker – som arbetar under kodnamnet EA20 – använts i fall med ensamkommande flyktingbarn. 13-åriga Sumayo, som uppgett att hon kommer från södra Somalia, förväntades klara samma frågor som en vuxen. När hon inte gjorde det anklagades hon för att manipulera sitt språk.

– Jag bodde i Somalia. Jag är född i Buulaburde, men jag vet inte vad som är södra eller norra. Mamma sa inte om det var södra eller norra, säger Sumayo till Uppdrag granskning.

Migrationsverket har beslutat att den 13-åriga flickan inte får vara kvar i Sverige. Skälet är att myndigheten är övertygad om att hon kommer från Somaliland, i norra Somalia. Men Sumayo, som är en av tusentals ensamkommande flyktingbarn i Sverige, har i över ett år försökt berätta för myndigheten att hon inte kommer därifrån.

Buulaburde är en by i södra Somalia, och Sumayo har berättat för Migrationsverket hur al-Shabaab förde bort hennes pappa när de anföll området hon bodde i. Men Migrationsverket var inte säkra, och för att ta reda på om den 13-åriga flickan talade sanning bad de Sumayo att genomföra ett språktest, som utfördes av en hemlig språkanalytiker från företaget Sprakab.

– Han var inte snäll. Han var arg och jättehård, berättar Sumayo om mannen som hon hörde på andra sidan telefonlinjen.

Påstods manipulera sitt eget språk

Sprakabs anonyma expert ska analysera dialekten men Sumayo fick också frågor om närliggande kommuner, namn på restauranger, och på politiska ledare. Svåra frågor för en flicka som flydde landet som 11-åring och som aldrig gått i skolan. Sumayo själv förstod aldrig fullt ut vad hon var med om, berättar hon.

– Jag förstod inte. Han frågade mycket frågor. Mitt huvud… Jag tänkte: vad vill han mig? Jag visste inte vad han ville.

Efter språktestet drog Sprakabs experter slutsatsen att 13-åriga Sumayo försökt ”imitera” en sydsomalisk dialekt, som analytikern slog fast att Sumayo ”inte behärskar”. Sprakab påstod alltså att flickan försökt manipulera sitt språk för att det skulle framstå som att hon vore från södra Somalia. Sumayos juridiska ombud Hanna-Maria Zivojinovic har ställt frågan till Sprakab vad de menar med anklagelsen om manipulation.

– Det handlar om att hon först säger ett ord för moské. Och sedan står det att hon ändrar sig snabbt, rättar sig, och säger ”mosqul”. Så de reagerade helt enkelt på att hon snabbt rättade sig, säger Hanna-Marija Zivojinovic.

Migrationsverket använde anklagelserna

I en skrivelse från Sprakab står det att en ”sådan medveten rättning från en dialekt till en annan i naturligt tal är en uppenbar manipulation”. Uppgifter som Migrationsverket sedan använde sig av i Sumayos asylutredning. Hanna-Marija Zivojinovic är mycket skeptisk till den anonyme språkanalytikern som genomförde testet.

– Migrationsverket litar så blint på att Sprakab uppfyller kvalitetskraven. Jag har ju själv försökt få fram någonting om de här analytikerna. Alltså både vad de har för utbildning, vad de har för så kallade interna utbildningar, meriter och man får inte fram någonting, säger hon.

En av analytikerna som drog slutsatserna efter Sumayos språkanalys går under beteckningen EA20, samme person son som Uppdrag granskning i höstas berättade om, och som flera gånger dragit felaktiga slutsatser i sina språkanalyser.

Expert: Felfri sydsomalisk dialekt

EA20 framhålls av Sprakab som den främsta analytikern som finns i Sverige på somaliska dialekter, men professor Abdalla Omar Mansur på universitet i Rom, som är en av de främsta i världen på somaliska, och som har lyssnat på 13-åriga Sumayos språkanalys anser att EA20:s slutsatser om Sumayo är helt felaktiga.

– Hon talar uppenbarligen en av de dialekter som talas i södra Somalia och hon talar den väl. Ur lingvistisk, fonologisk och morfosyntaktisk synpunkt är den felfri, säger han.

Och professor Mansur avfärdar också påståendet att hon skulle ha manipulerat sitt språk.

– Det är löjligt. Hur skulle hon kunna imitera dialekten? I norr talar man en helt annan dialekt än den hon talar. Hon är bara tolv år, och oerfaren. Hon kan omöjligen ha imiterat den, säger professor Abdalla Omar Mansur.

Varken Migrationsverket eller Sprakab har velat ställa upp på en intervju för Uppdrag granskning.

Uppdrag granskning sänds ikväll klockan 20.00 i SVT1 och på SVT Play