I flera reportage har Uppdrag granskning visat hur bedragarligor tömmer äldres sparkonton.
Att försvåra för bedragare skulle vara varken dyrt eller svårt för bankerna, säger experter till Uppdrag granskning.
– Långsamhet är vapen nummer ett, säger informationssäkerhetsexperten Marcus Nohlberg docent vid Högskolan i Skövde som forskat om social manipulation i över 15 år.
Snabba pengaöverföringar gör den digitala bankvärlden sårbar, menar Nohlberg. I granskningen visas hur bedragare stressar offren till att föra över pengar.
”Viljan som saknas”
Forskare har i åratal pekat ut tidlås och dubbelverifiering som åtgärder för att försvåra bedrägerier. Med tidlås går kundens pengar iväg först efter ett par dagar. Vid en dubbelverifiering signerar kunden två gånger eller tillsammans med någon annan.
Åtta av de nio största bankerna som Uppdrag granskning frågat erbjuder inte dessa lösningar. Endast Nordea svarar att de har en typ av sparkonto med fördröjning på betalningar.
– Det är viljan som saknas, inte förmågan, säger Hans Brun chefsanalytiker på Utbetalningsmyndigheten.
Bankerna svarar
Dubbelverifiering kan vissa banker erbjuda, men endast till företag. Sett till bankernas miljardvinster skulle dessa lösningar vara en liten kostnad, påpekar både Brun och Nohlberg.
ICA banken svarar att de överväger den typen av säkerhetslösningar, men vill inte ”kommentera någon specifik säkerhetsåtgärd”.
Swedbank vill inte svara på detaljfrågor av säkerhetsskäl för att ”inte riskera att guida bedragare ”. SEB svarar att de vidtar nya åtgärder hela tiden men att det är en fråga om ”balans mellan å ena sidan smidighet och å den andra säkerhet”.
I februari kallade regeringen till sig bankerna efter Uppdrag gransknings reportage. I april väntas en uppföljning, säger Victoria Ericsson, finansmarknadsministern Niklas Wykmans (M) pressekreterare.
– Bankerna ska presentera åtgärder för att göra det säkert för allmänheten att ha pengar på konton i banken.
Uppdrag gransknings enkät om bankernas säkerhetslösningar
Uppdrag granskning ställde frågor till nio av de största bankerna:
Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank. Danske bank, ICA banken, Svea bank, Länsförsäkringar och Skandiabanken.
Tre av frågorna var:
”Kan kunderna välja någon sorts tidlås hos er så att pengarna över ett visst belopp inte betalas ut förrän till exempel efter ett dygn.”
”Kan kunder välja dubbelverifiering så att de måste godkänna en transaktion två gånger innan den går igenom.”
”Kan kunderna välja att utbetalningen skall godkännas av både av dem själva och en annan person”.