Svartarbete kostar staten årligen 66 miljarder kronor, den uppskattningen gjorde Skatteverket 2008. Pia Bergman bedömer att summan är ungefär den samma nästan tio år senare: ”Det har vart fall inte blivit mindre”. Foto: SVT/TT

Staten förlorar många miljarder på svartarbete

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Staten snuvas på många miljarder årligen genom svarta löner samt fusk med avgifter och skatter. Värst är det i byggbranschen, enligt Skatteverkets Pia Bergman, som tycker att stora byggbolag som anlitar oseriösa underentreprenörer måste ta ett större ansvar: ”Sluta vara så naiva!”

Uppdrag granskning kan visa hur ett parallellsamhälle växer fram med utländska låglönearbetare som jobbar under helt andra villkor än vad den svenska modellen omfattar. Det är låga löner, ibland svarta löner, ibland ingen lön alls.

TV: Se hela granskningen här

Daglönarna

Ed är i byggbranschen och berättar att han lurats på 50.000 kronor av en arbetsgivare.

–  Om en arbetsgivare ser en möjlighet att inte betala, då tar de den. Ibland känns det som att det är mer sällan man får betalt än att man får det, säger han och erkänner samtidigt att han själv inte följer den svenska lagen.

LÄS MER: Gamla kontor hyrs ut illegalt som bostäder

– Om du gör allting enligt reglerna, då är det ingen poäng att komma hit.

Mest fusk i byggbranschen

Svartarbete kostar staten årligen 66 miljarder kronor, den uppskattningen gjorde Skatteverket 2008.

Trots flera lagändringar, rot- och rutavdragen och kassaregisterlagen – som minskat svarta affärer mellan företag och vanliga skattebetalare – är summan ungefär densamma i dag enligt Pia Bergman, Skatteverkets nationella samordnare mot organiserad ekonomisk brottslighet.

– Det har vart fall inte blivit mindre. Det är min bedömning utifrån samtal med branschen, branschens företrädare, de fackliga företrädarna och de tips vi får in.

Hon menar att det är värst i byggbranschen men att fusk även finns i till exempel transport-, städ-, lager- och slakterinäringen.

Kriminella företag räknar med utebliven kontroll

Ett problem är att offentliga upphandlingar ofta ställer för många krav som i praktiken inte efterlevs, enligt Pia Bergman.

– Istället för tio krav så sätter man trettio krav. Det här och det här ska uppfyllas, annars får ni inte anbudet men uppdragsgivaren följer kanske bara upp två av kraven efteråt. Det här är en kalkyl bland de kriminella företagen. Där har facken gjort en del utredningar om att det finns egentligen ingen uppföljning på upphandling.

Pia Bergman vill se ett större ansvarstagande hos stat och kommun men framför allt hos stora bolag som anlitar underentreprenörer.

– Jag vill få stopp på det här naturligtvis och då måste de som sitter högst upp, som köper upp tjänster, ha sådan kontakt med dem som de köper tjänsterna av så de vet vad som finns där. Staten försöker göra sin kontroll så effektivt den kan men alla aktörer behöver hjälpa till.

”Allvarligt för de schyssta företagen”

Konsekvenserna av fusket handlar dock inte bara om skattekronor.

– Det är också allvarligt för de schyssta företagen. De får svårare att konkurrera och svårare att erbjuda schyssta jobb. Och det är allvarligt att vi ser fler och fler människor som utnyttjas. Människor kan fara väldigt illa vid dessa affärer vilket vi dessvärre har många exempel på, säger Pia Bergman.

Uppdrag gransknings reportage Daglönarna sänds onsdag den 23 augusti klockan 20:00 i SVT1 och SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Daglönarna

Mer i ämnet