Foto: SVT

Ur chatten: ”Hur kan vi göra för att hjälpa Christer?”

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING · Efter kvällens Uppdrag granskning chattade reportrarna Sven Bergman och Joachim Dyfvermark, som reportaget om den svenska mjölkkrisen och poltikernas löften med tittarna. Chatten har nu stängt men går att läsa i sin helhet här nedan.

UG – Moderator: Välkomna till chatten. Jag ser att det redan börjat trilla in en hel del frågor. Därför startar vi chatten lite tidigare, så fort reportrarna hunnit logga in på sina respektive datorer. Håll till godo!

UG – Moderator: Sven Bergman och Joachim Dyfvermark är alldeles snart på ingång. Om en liten stund kör vi igång chatten.

UG – Moderator: Nu är Sven och Joachim på plats. Vi kör igång!

Lawett: Alliansbudgeten som centern varit ansvarig för gällde i 9 år. S-MP-budgeten började gälla för ett par månader sedan. Är det integanska magstarkt att ge Bucht skulden för krisen?
Sven Bergman: Vi ger inte Sven-Erik Bucht skulden för krisen. Vi granskar vad Bucht sagt och lovat, och vad som infriats. mvh 
 

Staffan Moberg: Vilket mejeri ska man som konsument välja för att så stor del som möjligt ska gå till bönderna? Arla, Skånemejerier, Norrmejerier, Wapnö? 
Joachim Dyfvermark: Hej. Vi avråder ingen från att köpa Arlas produkter, den absoluta majoriteten av svenska bönder levererar – och är beroende av – Arla. De regionala mejerierna, som Falköpings och Gefleortens betalar mer till sina bönder. Många Arlabönder vill byta mejeri, men de regionala mejeriernas förmåga att ta emot fler leverantörer är begränsad. Krångligt svar kanske, men så ser det ut.

GörsE: Vilken mjölk skall jag köpa för att gynna svenska bönder? Handlar arlas ekologiska men jag känner inte för att köpa arlas mjölk efter reportaget! Är det bättre att köpa icas. Det är förjävligt som regeringen och arla beter sig!
Sven Bergman: Icas egen mjölk (ICAs märke) köps också av Arla. DOCK: vi som gjort reportaget har inte uppmanat till bojkott av Arlas produkter. I slutändan drabbar det förstås Arlabönderna, såväl de svenska Arlabönderna som övriga Arlabönder i övriga Europa. En sak många glömmer att dethandlar om så mycket mer än om mjölken vi dricker. Det går minst tio kilo mjölk för at göra ett kilo ost, och där köper vi svenska konsumenter väldigt mycket importerad ost. Titta på förpackninen om du vill köpa svenskt. mvh

Anna: Vart ligger Elins gård? Finns det fler mjölkbönder som har gårdsbutik? Hur hittar jag och andra dessa?? Jag har inget problem att betala mer, men vill att pengarna går till gårdarna inte till storbolagen.
Joachim Dyfvermark: 
Elin Torstenssons gård ligger i Österbybruk norr om Uppsala. Hon har säkert koll på om det är fler som har gårdsmejeri. Det finns en mängd lokala och regionala mejerier. Googla hur det ser ut i ditt område, eller slå Elin en signal. Hon hjälper säkert till.

Susanne: Hur är det möjligt att en landsbygdsminister mitt under en extrem och långvarig mjölkkris inte har en plan B när bankerna vägrade ge krediter till mjölkbönderna? Diselskattereduktionen ger ett öre per liter till svenska mjölkbönder. Det är som ett slag i ansiktet mot svenska mjölbönder. Totalfiasko för svenska regeringen och speciellt landsbygdsministern i synnerhet. Vilken är landsbygdsministerns plan B? Varför måste svenska bönder betala en diselskatt på 387 procent när danska bönder har en på 60 procent?
Sven Bergman: Mankan nog dra slutsatsen som en person inom bankvärlden sa om de statliga kreditgarantierna ”Bucht sålde skinnet innan han skjutit björnen”. Regeringen gjode inte läxan, och lovade något de inte kunde hålla. mvh

Torkel Olausson: LRF och bondekooperationen har representanter i varandras styrelser. Är det inte svårt för LRF att veta vem dom skall representera. Bonden eller föreningen?
Sven Bergman: En återkommande kritik rör just detta. Palle Borgström som intervjuas i reportaget är både ordf i LRF Mjölk och styrelseledamot i Arla. kanske ett måste i den relativt lilla lantbruksvärlden – men det väcker självklara frågor om vilka intressen som drivs när... mvh

Plingalillplingalill: Varför kan vi inte betala mer för att få Svensk mjölk? Jag köper gärna Svensk mjölk för mer pengar!!!
Joachim Dyfvermark: Jag tror vi är många som är beredda att betala mer. Men Arla ägs av bönder i sju länder, och Arla tror inte på nationella priser. Min bild är att de tvivlar på att att ett högre pris är en långsiktig lösning, de tror vi köper mindre mjölk om de höjer priset och att det därför inte skulle bli mer pengar till bönderna. Sen är drickmjölken vi köper i butiken bara en del, det mesta går till andra produkter som ost och mjölkpulver.

Karin: Öppna ett konto så vi som värnar om vår svenska mjölkproduktion kan lämna TT bidrag till Crister. 
Joachim Dyfvermark: En fin tanke som säkert värmer Christer.

Blomman: Hej, hur kan jag som konsument se att jag köper svensk mjölk eftersom jag gärna stödjer de svenska mjölkbönderna? Laktosfri mjölk från svenska bönder?
Sven Bergman: Du kan se på de flesta förpackningar varifrån mjölken kommer. Arla har sin nya ”Sverigekannan” (som dock inte stödjer specifikt de svenska Arlabönderna utan hela Arla md bönder i sju länder), på de mindre mejeriernas förpackningar framkommer oftast att det är svensk mjölk. och en bredare ursprungsmärkning är på gång. Glöm dock inte att det handlar inet alls bara om drickmjölken – utan om ost mm – om man vill välja svenskt. mvh

Ewa S: Jag förstår inte hur Icas/LRFs 1 krona mer för mjölken bara blir 7 öre/liter mjölk till bonden. Vart tar resten vägen? Jag vill så gärna att bonden skall få hela kronan – tycker att det är ett bra initiativ. 
Sven Bergman: Det kan tyckas konstigt, men är logiskt när man betänker att drickmjölken bara utgör en liten del av all den mjölk vi konsumerar i olika produkter, ost, yoghurt mm. mvh

Bitter bonde : Finns det inte nån som ser liknelsen med dagens stora fråga att politiker media proffstyckare är oförmögna att ta viktiga beslut? Rädsla för mediadrevet gör att lantbruket i Sverige kommer läggas ner.
Joachim Dyfvermark: Hmm är inte säker på att jag förstår din fråga/inlägg. Men om jag tolkar det som att politiker inte vågar ta beslut att rädda mjölkbönderna pga rädsla för media så... nej, jag tror inte det. Jag tror att regelverk och budget är de stora knäckfrågorna.

Bidragstagaren: Det kan gå dåligt för alla typer av företag med konkurs som följd, vilket är tragiskt. Men varför är just mjölken helig? Är det inte lika illa för tex. byggföretagaren som går omkull ?
Sven Bergman: Jo visst är det lika illa, utifrån den drabbades perspektiv. Uppenbarligen är det så att lantbruket, inte minst mjölkbönderna och livsmedelsproduktion är något som många bryr sig kanske lite extra om. Det handlar om landsbygdens överlevnad (varje mjölkbonde sägs skapa fem jobb), det handlar om det öppna landskapet, det handlar om att ha en egen nationell livsmedelsproduktion, och också om något som berör känslomässigt hos många människor. mvh

Thomas -ej mjölkbonde: Känner jag igen hybrisfenomenet... Ett svenskt medlemsägt företag som plötsligt ska ge sig ut på internationella äventyr. Och plötsligt inte kan ge vare sig medlemmar eller kunder i Sverige vare sig anständig ekonomi eller garanterad tillgång på inhemska produkter. Men både ledning och styrelse verkar ju ha rätt bra arvoden. Fy fan!
Joachim Dyfvermark: Det finns en tydlig ideologisk skiljelinje inom Arla idag. De som – likt styrelsen – tror på global tillväxt och att stora volymer på export ska säkra framtiden. Och andra som tror på ett svenskt Arla, som marknadsför svenska produkter till ett högre pris. Oavsett vem som har rätt så har de svenska bönderna en begränsad möjlighet att påverka sin gamla organisation efter Arla nu ägs av bönder i sju länder (jag tror att de svenska bönderna är runt 20%). Å andra sidan var det ju de svenska bönderna själva som röstade för det beslutet  – att bli multinationella när det begav sig.

Christer T: ”Sven Bergman: Du kan se på de flesta förpackningar varifrån mjölken kommer.” Vem kan garantera att detta stämmer? Ngn statlig myndighet?
Sven Bergman: Vem som garanterar det vet jag inte. Men nu är vi inne på en annan fråga. Då får vi ifrågasätta all ursprungsmärkning i handeln. Vilket i sig är intressant granskning. mvh

Karin: Hej! Jag har ett litet tips till den kvinliga bonden i islaget som köpte/fick en friggebod av sina vänner. Jag hoppas värkligen att ni kan förmedla detta till henne! Hej! Såg ditt kreativa intiativ för att rädda din går och din mjölkproduktion genom att köpa dig en bod där du kan bedriva mjölkförsäljning diretkt till kund på din gård. Fick då tillsammans med min man en liten men rolig ide kanske. Min man sa, det där lilla huset borde stå mitt på torget. Och då kom jag på, istället for food truck (som är så inne nu;) starta en milk truck! En milk truck som kommer ut bland folket, där du kan sälja din fina mjölk. Ja, en liten ide, men jag tror att den går att utveckla och även sortimentet som erbjuds går att utveckla med fokus på din mjölk 
Sven Bergman: Så nu är ditt tips förmedlat :) mvh

LillaJag: JAG ska göra allt jag kan för att stödja Svenska bönder,vår vackra landsbygd och öppna landskap. Tusen tack för Uppdrag Granskning, bästa program <3
Sven Bergman: Roligt att du tyckte programmet var bra. mvh

Karin: Varför tittar ni inte på vilket offentligt åtagande som finns gällande mjölkbranschen? Är det rimligt att skattepengar ska rädda bönder? Vad skiljer denna bransch från andra branscher?
Joachim Dyfvermark: Karin, du har verkligen en poäng. Varför ska skattepengar rädda bönderna? Det blir en ideologisk fråga. Utan att veta säkert så skulle jag tro att de allra flesta mjölkbönderna vill kunna leva av det de tjänar, utan extra bidrag. Det logiska vore ju att vi konsumenter betalar vad det kostar att producera varan vi konsumerar. Det betyder i så fall att mejeriprodukter måste kosta mer. Mot det står Arlas bedömning att höjda priser skulle sänka konsumtionen.
När det gäller den akuta situationen kan man – om man vill – se värdet av en politisk insats för att vi ska säkra inhemsk livsmedelsproduktion. Det finns de experter som varnar för att vi blir för beroende av utländsk produktion, en säkerhetsfråga om situationen i världen/Europa skulle försämras.
Men du har en poäng. Vem ska rädda de svenska bönderna? Politikerna eller Arla?

Kerstin: Ni siktar (som vanligt) på att fälla en tiotaggare men nämner inget om de många års försummelser som ledde fram till krisen eller hur mycket det rör sig om totalt. Vad skulle det kosta skattebetalarna att rädda mjölkbönderna i ett kort och ett långt perspektiv? 
Sven Bergman: Det är relevant fråga: varför granskar vi inte vad den tidigare regeringen gjorde. Mitt svar: vi gör det hela tiden, inte minst under den mandatperiod den regeringen satt. men nu är nu – och eftersom Bucht gått ut så hårt att i retorik och löften säga att mjölkbönderna ska räddas är det journalistiskt relevant att titta närmare på denna retorik och dessa löften och ta reda på vad som infriats. mvh

Kristina Örn: Var är konsumenterna i debatten o programmet. Betala mer är ju ok. Varför kan inte det ske via butiken o inte genom Arla, permanenta ICA s försöka med större summa
Sven Bergman: Jag anser att vi i programmet speglar en del av konsumentviljan, genom att vara med när LRF samlar in namn, där vi gör intervjuer med konsumenter, och visar att namninsamlingen gav drygt 166 000 namn på en månad. I ett webbinslag (kan ses på hemsidan) berättar vi om initiativ inom handeln, tex LRF / ICA mjölkkronan. mvh

Händige Kurt: Varför satsar inte svenska bönder på Kravmärkt mjölkpulver, man slipper en stor mejeriapparat, med kylning och kyltransporter och konsumenten kan själv enkelt göra filmjölk, yoghurt hemma i sitt kök.
Joachim Dyfvermark: Kurt. Jag är ingen expert på vare sig mejerinäringen eller handeln, men jag tror att det är svårt att ta ut ett sk ”mervärde”, alltså ta mer betalt för det vi i Sverige tycker är viktigt (som svenskt djurskydd, återhållsam antobiotikaanvändning), om man försöker sälja mjölkpulver. Mjölkpulver är en global bulkvara och konkurrensen är stenhård. Nyligen beslutade man att skrota kvoterna i Europa, så nu står det alla länder fritt att producera hur mycket som helst. Det som inte gåt till drickmjölk, ost mm blir just  – mjölkpulver. Som alla försöker exportera.
Men som sagt. Jag kan inte detta. Vi får se om det är nån i chatten som är bättre insatt.

Frågvisa Bossr: Hur ser lånebilden ut för mjölkbönder? Vilken ränta och vilka amorteringskrav? Jämfört med bolånevillkor? Är de rimliga? Landshypotek gjorde em kvartalsvinst på en kvarts miljard. Borde inte lånekostnaderna kopplas till prisbilden för mjölken. Så att inte bonden tar hela risken!
Sven Bergman: Det är intressant frågeställning som bankvärlden borde svara på. Helt klart har bankerna ett ansvar, då de lånat ut enligt vissa kalkyler som de stöttat, men sen långt ifrån alla gånger står vid mjölkbondens sida när det blåser kallt. Vi har pratat med flera bönder som är mycket besvikna på sin bank. Men jag känner också till fall då samma bank skrivit av flera miljoner i skulder hos bönder som gått omkull. Hur räntekostnaderna och amorteringsbilden ser ut varierar – men jag är inte särskilt insatt. Sen har vi också tex foderleverantörer – fodret är för många mjölkbönder en mycket stor utgiftspost, jag vet fall där räntan ligge rpå 16, 17 procent på höga skulder till foderfirma... mvh

Max: Varför skulle bönderna bara inte kunna lämna Arla? Finns det helt enkelt inga andra företag som säljer mjölk och liknande i Sverige?
Joachim Dyfvermark: Många bönder VILL lämna Arla. Många står i kö till de regionala mejerierna. Men Arla är helt marknadsdominerande, de regionala mejerierna har inte en större marknad idag och har fullt i sina leverantörsled (mjölkbönder alltså). Det finns exempel på nya mejerier, och kanske fortsätter den trenden. Men det är ganska dyrt att starta mejeri, hitta en marknad och distribuera.
Summering: Många vill men kan inte byta mejeri.

Yvonne: Hur kan vi konsumenter på bästa sätt stödja våra svenska bönder?
Joachim Dyfvermark: Köpa svenskt. Och kräva att mejerier och handeln ska ge bönderna mer betalt. Och då inte bara köpa svensk drickmjölk utan också andra mejeriprodukter.
De lokala och regionala mejerierna betalar mer till sina mjölkbönder. Arlas ekobönder får också ett extra tillägg.
Men köpa svenskt, och så får bönderna och böndernas organisationer kräva en större del av de pengar som kommer in.

Dennis: Hej! Ni nämnde i reportaget att Arla producerar mjölk i fler länder än Sverige. Får alla Arla bönder, oavsett land, samma ersättning? 
Sven Bergman: Ja. Det är en av Arlas viktiga principer. En röst, samma mjölkpris till alla. Även om du är liten producent som bor långt bort ifrån ett mejeri (= mindre lönsam för Arla) eller stor producent nära ett mejeri får du samma avräkningspris. Ersättningen varier lite grann beroende på fett- och proteinhalt. samtidigt är det just denna princip – lika pris till alla – som kritiseras allt mer bland svenska Arlabönder, eftersom svenska Arlabönder har högre kostnader än Arlabönderna i tex Danmark, Tyskland och Holland – och samtidigt som många menar att det finns en vilja hos svenska konsumenten att betala mer för just svensk mjölk med de sk mervärden som den svenska produktionen har (te mindre antibiotika, högra djurskydd mm). mvh

Robert Hammarstierna: Varför denna envishet med att behålla mjölkproduktionen? Det är en stor miljöbov jämfört med plantbaserade drycker med bas av exempelvis havre, soja eller ris som kan produceras lokalt i många fall i världen. Omkring 70 procent av sojan i världen som tillverkas går till spannmål (foder), varför inte förslagsvis istället importera sojan direkt för att sedan göra dryck av den, istället för att ge nötkreatur utfodring, vatten, utrymme och förvaring. Det blir liksom en extra länk i kedjan som inte är nödvändig för människor eller planetens välmående. Alltså är inte målet att trycka ned bönderna, men istället uppmuntra till att inrikta sig mot miljövänligare, mer ekonomiska samt hälsosammare val som är en del av en hållbar utveckling vi alla måste ta gemensamt ansvar för. Med tanke på att djurhållning enligt FN är en större miljöbov än samtliga transporter sammanlagt så måste åtgärder även vidtas i djurhållningsbranschen om vi som kollektiv ska ha någon chans att nå i mål i tid på utsatta miljömål.
Sven Bergman: Det blir ett inlägg i debattan. mvh

INGET ALIAS, Tony Nyberg: Kan jag komma i kontakt med Christer, bonde som håller på att förlora allt! Vill se om jag kan hjälpa honom. Vill inte sätta ut min email här. 
Sven Bergman: Mejla mig: sven.bergman@svt.se
Eller sök efter Christer Emanuelsson på facebook

jarl: Fantastiskt att ingen verkar vågar ställa frågan om, Varför bönderna befinner sig dena situation? Precis som med transportören! Etc etc.
Sven Bergman: Jag förstår inte din fråga. Precisera gräna. mvh

P-O: Godkväll. Varför är ni så noggranna med att inte ta upp de höga svenska kostnaderna? I ert förra inslag tangerade ni förvisso ämnet, men det var ju som en bisats. En skrotning av den svenska modellen torde ju ge betydligt fler ören i lönsamhet än vad mjölkkronor och dylikt förmår.
Joachim Dyfvermark: P-O, jag håller inte med dig om att vi inte fokuserade på de svenska kostnaderna. Dieselskatten var en av de viktiga frågorna till ministern. Och precis som du skriver fokuserade vi mycket på det i huvudreportaget i maj. Höga kostnader är en förklaring, men det helt avgörande faktorn i den här krisen är det låga mjölkpriset. Bara för några år sedan, när mjölkpriserna var höga, var det väldigt få som hade problem med lönsamheten.

Thomas -ej mjölkbonde: En annan intressant infallsvinkel... I styrelsen finns en kvinna av ca 10-12 ledamöter. I ledningsgruppen ingen kvinna. Bland ca 8-10. Kan de helt enkelt vara totalt ”insnöade”? :)
Sven Bergman: Det har jag ingen synpunkt på ;) mvh

Pernilla: Tittar på uppdrag granskning�� vart i helvete är vi påväg??? Våra bönder ska väl inte behöva sälja hus och djur....det borde vara lag på att alla kommunala verksamheter SKA i första hand handla närodlat, det är ju deras medborgare, ska det vara så jävla svårt?? Det är ju ändå stat/kommun som måste hjälpa dem när de får lämna allt���� Kan vi ha galor för andra saker kanske vi ska ha en ”Rädda våra svenska böndergala”
Sven Bergman: Just de offentliga upphandlingarna är en snackis. Det kan tyckas absurt att vi i Sverige ställer krav enligt lag på svenska mjölkbönder (tex att korna ska gå ute och beta viss period av året) och i samma andetag köper in mjölkprodukter från länder där produktionen skulle bryta mot svensk lag om den skedde här... mvh

Camilo: Varför läggs det så stort ansvar på politikerna oavsett färg och så lite på de verkliga bovarna som Arla?
Joachim Dyfvermark: Hej Camilo, jag tror inte Arla håller med dig:) Huvudreportaget i maj handlade nästan bara om Arla: den svenska mejerijättens resa från svenskt bondekooperativ till global storspelare, missnöjet bland medlemmarna och det faktum att Arla inte kan betala tillräckligt till sina ägare så att bönderna kan överleva.
Och även i den här korta uppföljnignen fick Arla kritik. Och jag tror att Arla kommer att få jobba hårt, och kanske göra drastiska förändringar om de inte ska drabbas av myteri i små och medelstora former.

Sven: Men alltså. Återigen missar man å det grövsta att ifrågasätta 3 aktörer som bär ett stort ansvar för dom låga priserna. Vem tror ni i förhandlingarna stenhårt pressar Arla och ställer dom mot övriga mejerier hela tiden?? Svaret kommer här: Ica, Coop och Axfood. Men inte fick ni denna gången heller iväg en kritisk fråga till dom...
Sven Bergman: Livsmedelskedjan förtjänar säkert en granskning, men att säga att den är huvudproblemet är att göra det väldigt enkelt för sig. mvh 

UG – Moderator: Ni är många som ställer frågor. Sven och Joachim svarar så snabbt de hinner. Har du inte svar på din fråga än? Skriv den gärna igen!

Ola J: Hej, En liten fundering. Kan inte affärerna hjälpa till med ursprungsmärkningen på mjölk? 
Joachim Dyfvermark: Ola, det finns en märkning. Faktum är att det finns flera märkningar. För Arlas del finns den röda mjölkkon som ska visa att mjölken i produkten kommer från svenska gårdar. Och så har man nyligen skapat Mjölkkannan, med svenska flaggan på. Problemet för Arla är att pengarna de drar in på den svenskmärkta produkterna inte går direkt till de svenska bönderna. Oavsett märkning (med undagtag för EKO) så delas alla intäkter i Arlas alla länder lika.
Så det finns en märkning, men det kan så klart användas olika. De lokala och regionala mejerierna har – mig veterligen – ingen gemensam märkning. Rätta mig någon om jag har fel. 

Cilla: Det fanns ju 87 punkter på programmet som ministern la fram. Ni berättade om två av dom, vad hände med de andra 85?
Sven Bergman: Vi säger att alla utom två punkter i handlingsplanen är långsiktiga. Många av dessa anses vara ganska lösa i kanten, som tex tankar om forskning, utveckling och skapa bättre konsumentvilja. Det är TVÅ punkter som lfts fram i handlingsplanen för att här och nu lindra och överbrygga den akuta krisen. 
Du kan hämta hem handlingsplanen här:
http://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrf-mjolk/ovriga/handlingsplan-mjolk-20150521.pdf
se sid fem.
mvh

Susanne: Varför serveras inte svenskproducerad mat i svenska skolor som standard? Min dotter tvingas äta kött från djur som fötts upp under hög antibiotikanvänding och under helt andra djurskyddsregler än i Sverige. Mjölkprodukter som serveras är ej heller nödvändigtvis producerade i Sverige. Totalhyckleri när vi inte kräver samma regler på importerade kött och mjölkprodukter, men ställer högre krav och beskattar högre på inhemsk matproduktion. Helt oacceptabelt! 
Sven Bergman: Många, väldigt många, hålle rmed dig. Mvh

peder: där ja bor har vi en mjölkautomat i affären, liknande den som den kvinnliga bonden i programet införskaffat, lite dyrare och omständigare än vanligt. men blivit en suce
Sven Bergman: Är det i Borås? 
Intressant att det uppskattas och att konsumenterna väljer betala mer. mvh 

PeO: Tack för ett intressant program. Finns det något som tyder på att regeringen kan tänka sig att reglera mejeribranschen i Sverige prismässigt? Och inser regeringen hur stor skillnaden egentligen är på kostnaderna för svenska mjölkbönder jämfört med andra länder i Europa?
Joachim Dyfvermark: PeO. Jag tror inte det kommer en politisk prisreglering, skulle bli väldigt svårt att driva igenom inom EU gissar jag. Och Sverige har högre kostnader på vissa områden, som dieselskatt, regler om djurskydd mm. Samtidigt kan man läsa om högre kostnader i t ex Holland, pga brist på mark. Så alla marknader har olika förutsättningar, och som jag skrev tidigare är kostnadsläget inte huvudproblemet. För några år sedan var mjölkbriset bra, och det täckte de svenska kostnaderna. Krisen beror på det låpga mjölkpriset, att vi konsumenter betalar för lite.
Sen ska man inte förringa att de svenska merkostnaderna är jobbiga att bära när priserna är så rekordlåga.

Jan: Missade kanske men importeras det någon mjölk till Sverige? Stoppa det genom sätta press o uppmärksamma det så skall vi undvika. Tittar alltid att det är svenskt men det fuskas nog. Jag vill också köpa opastöriserat, när skall jag få göra det? Bort med monopolet Arla! 
Sven Bergman: ja, allt större andel av de mjölkprodukter vi konsumerar importares. Återigen: drickmjölken är bara en mindre del av all den mjölk vi konsumerar. Inte minst ost och yoghurt importeras mycket av.
Om jag är rätt informerad importerar vi mer än 40% av mjölkprodukterna vi konsumerar. mvh

Ester från landet: Undersökte ni vilka som köper upp alla dessa gårdr som går på auktion. Kan detvara så att det är tex Arla som gör detta eller dotterbolag.Smart i så fall, då kan de köpa billigt oh behöver inte ta investeringskostnaderna
Joachim Dyfvermark: Nej, det har vi inte tittat på. Den som vill starta mjölkproduktion, och som tror att priserna snart går upp kan göra storkap. Många gärdar säljs till en bråkdel av vad bönderna investerat.

Gordon Gecko: Inte ett ord om mjölkens värdekedja från bonde till konsument. Det är här pengarna finns. Att inte analysera mjölkens affärsmodell är okunnigt. Detta reportage var mycket bristfälligt och ytligt, helt enkelt dåligt!
Joachim Dyfvermark:

Gordon, tråkigt att du tycker det var ytligt. Titta på vårt huvudreportage från maj i år och återkom. Tycker du fortfarande att vi är grunda bjuder jag på ett glas mjölk.



Ester från landet: Jag undrar vilka de är som köper upp gårdarna när de går ut på auktion. Kan det vara så att det är Arla eller dotter/bulvanföretag. Smart i så fall för då behöver de ju inte betala för de stora investeringarna som bönderna gjort för många miljon, för ofta säljs gårdarna för mkt lägre pris. Sen kan man undra var LRF egentligen står eftersom de inte råder bönderna att starta AB så att de inte går i personlig konkurs om det nu händer något. 
Sven Bergman: Den konspirationsteorin tror jag inte på. Mjölkgårdarna köps oftast av andra lantbrukare. Inte sällan av köttproducenter. En bonde vi berättade om i förra programmet, ”Kris i Bregottfabriken” (20 maj) och som tvingades sälja sin släktgård sålde till en köttproducent. I flera fall jag känner till står svindyra toppmodern mjölkladugårdar tomma, alternativt används till ungdjur och inte mjölkproduktion... mvh

UG – Moderator: Ni är många som undrar hur man kan hjälpa mjölkbonden Christer Emanuelsson som vi berättade om i reportaget. Den som vill få kontakt med Christer kan maila vår reporter, så vidarebefordrar han era mail till Christer. Maila till sven.bergman@svt.se

Lovisa Persson-Berg: Varför lägga så stor vikt vikt vid Arla, när de riktiga ”bovarna” är de som belägger oss bönder med fler och fler krav och kostnader men samtidigt väljer att importera mat från andra länder? Även om vissa verkar tro annat så är det nog så enkelt att om inte vi verkar på världsmarknaden, så kommer världsmarknaden till oss. Konkurrens är inte dåligt, men det ska ske på lika villkor. Att dessa ofördelaktiga villkor kostar oss pengar kan varken Bucht eller någon företrädare till honom skylla på Arla.
Sven Bergman: Som du säkert såg ligger fokus i kvällens reportage på just det du efterfrågar: det politiska ansvaret. Desutom har vi ministern i studion och ställer en rad tufa frågor till honom där, mvh

Andreas Larssen : Hur mycket mera betalar dom mindre mejerierna bönderna pr liter mjölk? Och er Norrlandsmejerier et litet mejeri i sådana fall? hälsningar nordmannen :) 
Joachim Dyfvermark: Det varierar, och alla redovisar inte vad de betalar. Men det kan handla om upp till kronan beroende på var du är och vilket typ av mjölk du levererar.
Norrmejerier är ett regionalt mejeri, vågar inte svara på rak arm hur mycket de betalar. Mejla de och fråga.

: Kommentar: Jag tycker inte att det är kul att säga det här, men jag skulle velat att reportaget om bönderna hade sett ut på ett annat sätt. Jag framför mitt som kritik, då: Jag tycker att det var ett platt och rörigt reportage, utan några renskurade fakta. Jag antar då att reportaget var avsett att vara till hjälp för bönderna, snar hjälp, och det tycker jag är ett mycket angeläget ärende. Inga förslag på ändringar. Om ingen tar ansvar får ju bönderna gå i konkurs då. Det hade kanske funnits något annat som förslag till ändring. De flesta av oss kan väl tänka oss att betala några kronor mer för mjölken. Det kanske finns möj
Sven Bergman: Vi kan alltid bli bättre, och tar åt oss konstruktiv kritik. Viktigt dock att säga att det är inte vår roll som granskande journalister att komm amed lösningen. Vi granskar och berättar. Vi pekar ändå, genom de vi berättar om, på alternativa vägar. i detta reportage Elin Torstensson som tar saken i egna händer och startar ett litet gårdsmejeri där hon ska sälja en del av sin mjölk i mjälkautomat direkt till kund – och på så sätt både ge konsumenten där hon bor ytterligare en valmöjlighet, och sig själv en chans att genom bättre betalt för mjölken få bättre lönsamhet på gården. mvh

Malin: Hej! Glömmer ni inte bort en länk i kedjan när ni inte granskar handeln? Det är ändå i förhandlingar mellan handeln och mejerierna som priset sätts och där handeln såklart vill betala så lite som möjligt och mejerierna få så mycket betalt som möjligt. 
Joachim Dyfvermark: Du har helt rätt. Det absurda med ICA – som nu kör sin positiva kampanj ICA-kronan – är att de förhandlat med Arla för den mjölk de säljer under eget varumärke. Och pressad ner priset på den mjölken avsevärt. Dubbla budskap kan man tycka.

Det är helt klart så att stora livsmedelsjättar som Arla och ICA tjänar pengar på låga priser och stora volymer, och jag tror att det finns en rädsla att en prishöjning skulle minska volymerna. 

Lisa: Bönderna är en stor grupp, de borde gå samman och köpa ett mindre mejeri som inte ägs av Arla. De flesta konsumenter hade valt att köpa från dem även om det är lite dyrare. De hade fått stor reklam genom detta. Här tycker jag att staten skulle hjälpa till. Då skulle det bli svenskägt.
Joachim Dyfvermark: Lisa, det är många bönder som drömmer om detta. Men att starta mejeri och hitta en marknad är svårt, dyrt och kan ta tid. Men det sker. Läste nyligen om ett nystartat mejeri i Dalsland.
Som bonde kan jag tänka mig att det är svårt att få tid med djur och mjölkproduktion OCH hitta nya former för förädling och nya marknader. Man har liksom fullt upp.
Att poltiker skulle gå in i en sådan process tror jag inte kommer att hända.

Susanne: Ni borde följa upp med ett reportage från ARLAs utländska verksamhet och hur de utnyttjar svenska mjölkbönder med låg ersättning för att gör investeringar i utlandet. Idag kan svenska producenter inte investera för att hålla verksamheten effektiv, många har inte ens lön och vi konsumenter kan fylla våra glas med billig och högkvalitativ svensk mjölk som en bonde gått i förlust att producera. Förfärligt! 
Sven Bergman: I det förra reportaget i maj (detta kan för övrigt ses nu igen på SVTplay) ”Kris i Bregottfabriken” togs detta upp. Vi var inte i annat land och filmade dock. Men vi berättade om Arlas vägval att snabbt expandera och köpa upp – ofta svaga – mejerier i andra länder för att växa. Kritiker (tex förre LRF basen Bo Dockered) som vi intervjuade anser att detta påvekat de svenska Arlabönderna mycket negativt. Arlas ledning å andra sidan menar att det är genom att vinna nya marknader, inte minst i Asien, som framtiden finns. Dock är läget på världmarknaden väldigt tufft, och att världsmarknadspriset ska komma upp i nivåer som de flesta svenska mjölkbönder behöver för att gå runt (med de högre prod kostnader bonden har här) får nog anses ganska naivt att tro.
Kom dock ihåg att det inte bara är svenska Arlabönder som har det väldigt tuft, det har även mjölkbönder i övriga Europa – trots att de oftast har lägre prod kostnader. mvh

Linus: Hur länge skulle vi klara oss med mat i Sverige om transporterna upphör p g a konflikter eller naturkatastrofer över en längre tid?
Joachim Dyfvermark:

Vet inte Linus, men några av de experter vi talat med trycker på betydelsen av att ha en nationell livsmedelsproduktion. 



Johan: Vilket bra å viktigt reportage ni gör! Men varför kommer alltid handeln undan i er granskning. De pressar å pressar priserna med deras egna märken och ökar importen av billiga mejeriprodukter. ICAgrädden är från Österrike för att den e billigare. Å sen gör de jippo med en krona. Varför synar ni inte bluffen som vi komsunemter ser?
Joachim Dyfvermark: Tack. Jag håller med dig, se mitt tidigare inlägg om handeln. De kan göra mer, mycket mer. Och vi konsumenter måste betala vad det faktiskt kostar.

peder: där ja bor har vi en mjölkautomat i affären, liknande den som den kvinnliga bonden i programet införskaffat
Joachim Dyfvermark: Va kul. Funkar det?

Cilla: I våras på förra programmet insinuerade ju ledaren på Arla att bönderna fick skylla sig själva för att de inte var bättre företagare, om ja minns rätt.. Delar ni den bilden, att de som lägger ner är dåliga företagare?
Sven Bergman: Det finns säkert de somtvingas lägga ner som är mindra bra företagare. Men vår bild – och de tror jag de allra flesta även i mjölksverige håller med om – är att det till stor del är duktiga mjölkbönder som slås ut. Och det är många av de som investerat, och satsat på framtiden, som har det svårast ekonomiskt. Det är det som regering och mjölkbranschen tycker är extra bekymmersamt. Det är i hög utsträckning de som ska stå för den framtida mjölkproduktion som slås ut. Mvh

UG – Moderator: Chatten är öppen i ytterligare fem minuter. Passa på och ställ era sista frågor.

Agneta Gefors : Hej! Jag förstår att det är många delar i den här frågan som vi som lekmän inte är insatta i. Idag var det en insändare av tre Arlabönder i vår tidning i Kalmar om att Arla köper all mjölk från sina bönder och gör mjölkpulver av överskottet vilket inte är en lönsam affär i dagsläget, p g a överskottet. De små lokala mejerierna gör ett fantastiskt jobb, men arbetar bara med de lönsamma delarna. Min tanke var omedelbart att jag skulle vilja rädda Christer Emanuelsson från att hans gård säljs exekutivt. Han har ju varit företagsam och gjort en stor investering i en modern mjölkgård och borde vara en klar entreprenör för att kunna fixa crowdfunding. Vi är många som vill betala mer för mjölken men vill att allt ska gå till bonden. Nu har en bonde gett oss ett ansikte på krisen och vi kan rädda honom i alla fall. Vet inte hur jag ska få tag på honom, och vet inte hur mycket han behöver få ihop i denna och nästa vecka för att auktionen inte ska bli verklighet. Jag köper allt vad jag kan av våra svenska mjölkprodukter, men vi måste ALLA vara medvetna konsumenter. Om 1000 personer lägger in 1000 kr var till honom får han en miljon att betala till banken – det borde stoppa auktionen så dieselpengarna och annat hinner komma in på andra sidan nyår. Tusen kronor motsvara max 2 kr/liter för min årsförbrukning av svensk mjölk. 
Joachim Dyfvermark: Hej Agneta,
Du har en poäng att det är komplicerat. Och många är oense om hur man ska lösa krisen, och få en lönsam verksamhet på sikt.

När det gäller Christer är jag säker på att er omtanke värmer. Hur det skulle gå till rent praktiskt är inte jag rätt person att svara på.

Hakim: Det jag inte förstod i reportaget var Varför det var emot lagar och regler att ge lånegarantier till bönder som har det tufft? Vilka lagar eller regler? Eller var det bara bankernas ursäkt för att slippa?
Sven Bergman: Det var inte bara bankerna som kom fram till denna slutsats, utan även tjänstemännen i regeringskansliet.
Läs mer här:
http://sparbankenskane.sparbanksnytt.se/ndhmro/ftg/2015/05/nej_till_statliga_kreditgarantier_till_mjolkforetagare.csp
Och här:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/10/regeringen-starker-mjolkforetagen/
mvh
 

Susanne: Tack för granskningen i dagens program om mjölkböndernas kris. Det är horribelt att viktig matproduktion inte betyder mer för svenska regeringen! Vilket land lever vi egentligen i? Likgiltighetens högborg. Inte konstigt att politikerföraktet ökar i landet. Skärpning! Tag ansvar Bucht! Det är ju du som äger frågan? Skall medborgare behöva gå i personlig konkurs för att vi samtidigt skall släppa världshandeln fri? Vilken kontroll har vi då på hur maten produceras när maten huvudsakligen importeras???
Sven Bergman: Ser det som ett inlägg i debatten. mvh

Nilla: Tack för programmet ,blir så bestört att detta händer. Vi behöver våra bönder på alla sätt både för öppna landskapet o mejeriprodukterna. Jag som konsument får verkligen fråga o läsa för att få svenska produkter. Ost är hur svårt som helst att kolla var mjölken kommer ifrån (rättare sagt nästan omöjligt) En näring vore att köpa ostlådor såsom ekolådor med grönsaker. Jag betalar gärna flera kronor med för produkten tycker att det är för billigt idag. Vill att vi skall sluta jämföra billigaste matkassen 
Joachim Dyfvermark: Du är inte ensam om att vilja betala, inte bara för drickmjölken utan för ost och andra mejeriprodukter. Man kan bara hoppas att den betalningsviljan håller i sig, för det är ju märkligt att vi konsumenter inte får betala vad det kostar att producera.

Doffe: Världsmarknaden påverkar oss oavsett vad vi tycker om det. Arla är ju långt ifrån marknadsledande om vi ser på saken ur t.ex. ett Europeiskt perspektiv. Franska Lactalis, som Skånemejerier tillhör är ju mycket större. Varför detta snäva synsätt när konkurrensen är internationell?
Joachim Dyfvermark: Kunkurrens är lokal, regional, national och global. Jag tror inte att många är emot internationell handel som sådan. Det handlar om möjligheten att ta betalt för sina produkter. Och då menar många att det är enklare att ta betalt för svenska produkter i Sverige, än som mjölkpulver i Kina. 

Undrande: Varför låter vi inte alla mjölkbönder ta del av de stora stöden som går till ekologiskt jordbruk (över 500 miljoner kr). Ingen har visat att de ekologiska korna bidar mer till våra miljömål och alla kossor betar landskapet.
Sven Bergman: Den halva miljarden var inte reda pengar – utan just kreditgarantier. Organisationen Sveriges mjölkbönder har dock framför krav på att denna summa ska tillkomma bönderna.
Ekologiska korna: jag kan detta för dåligt för att ge ett bra svar. Dock handlar det ju också om kornas välmående, att fodret de äter är ekologiskt producerat – och visst går kor i ekologisk produktion mer ute än i konventionell produktion. 
Vill dock säga – vilket flera bönder framfört till oss senaste tiden: detta är inte en fråga om ekologisk eller konventionell produktion. alla har det tufft, de konventionella oftast ännu tuffare nu eftersom eko tillägget betyder mycket för eko bönderna. mvh

UG – Moderator: Nu stänger vi chatten för idag. Fortsätt diskutera på Uppdrag gransknings sidor i sociala medier. Missa inte nästa veckas program, det blir ett bra, men hemskt program.Trevlig kväll!

Björlanda: Tack för ett grymt bra program! Finns det mjölkautomater någonstans i Göteborg?
Sven Bergman: ja i Partille – på en gård där, Googla. mvh

Sven Bergman: Tack för alla frågor, inlägg och synpunkter.
mejla gärna
sven.bergman@svt.se

Joachim Dyfvermark: Fasen också. Nu är timmen slut. Tack för många kloka och spännande inlägg. Det finns mängder med facebookgrupper för de som vill fortsätta vara aktiva.
Och ni som har konkreta tips om mjölk, mjölkpolitik eller Arla hör av er på mejl:
joachim.dyfvermark@svt.se
Än en gång tack för kloka ord.
/Joachim

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Kris i Bregottfabriken

Mer i ämnet