• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Bollnäs och Freluga, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Desperata läget i Filipstad efter flyktingkrisen – inrikesfödda lämnar kommunen

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

I Filipstad larmar kommunanställda om en allt mer desperat situation. Uppdrag gransknings genomgång av statistiken vittnar om varför. Den visar att inrikesfödda i arbetsför ålder lämnar kommunen – samtidigt som arbetslösheten är skyhög i den utrikesfödda befolkningen. Men jobben som finns kan de arbetslösa inte få. Och nu riskerar kommunen att gå back med 30 miljoner kronor.

Hösten 2015. Tusentals flyktingar söker asyl i Sverige varje vecka.

Filipstad i Värmland är en av de kommuner som tar emot flest flyktingar i förhållande till sin folkmängd. Entreprenören Bert Karlsson har på kort tid öppnat tre nya asylboenden och kommunen protesterar.

Larmet från Filipstad

På asylboendena träffar Uppdrag granskning flyktingar som riskerat sina liv på resan till Sverige. Många är traumatiserade och oroliga för nära och kära i hemlandet, men också för vad som skulle hända i det nya landet.

Snart fyra år senare är asylboendena borta. Kvar finns tomma byggnader – och en kommun i kris. Sedan några år tillbaka har kostnaderna för ekonomiskt bistånd tredubblats och arbetslösheten bland de utrikesfödda är skyhög.

2018 betalade Filipstad ut nära 30 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. För 2019 är prognosen 31 miljoner. Foto: SVT

“Riskerar att hamna i ett evigt utanförskap”

I kommunernas senaste ekonomirapport beskriver kommunchefen Claes Hultgren läget:

“I Filipstad bor cirka 750 vuxna individer med ursprung i Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. [...] I denna grupp är arbetslösheten och bidragsberoendet mycket högt, samtidigt som utbildningsnivåerna är mycket låga. Denna grupp riskerar att hamna i ett evigt utanförskap som redan nu belastar den kommunala ekonomin tungt.”

– Många av de här personerna har inte förutsättningar egentligen för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Claes Hultgren.

För att?

– Nej, man är för gammal kanske och är analfabet, eller har väldigt låg utbildningsnivå. Vi måste då acceptera att det blir en del människor som kommer att ha behov av samhällets stöd för sin försörjning.

Och aldrig komma ut i arbete?

– Jag tror man måste inse att så är det.

En grupp minskar fortfarande

2012 inträffade något som inte hänt i Filipstad på över 50 år – den negativa befolkningstrenden vände och antalet invånare ökade. Men när Uppdrag granskning bryter ner statistiken framgår ett annat mönster.

Det är bara den utrikesfödda befolkningen som ökar, samtidigt har utflyttningen av inrikesfödda personer fortsatt. Mellan 2012 och 2018 har den inrikesfödda gruppen minskat med 640 personer, samtidigt som den utrikesfödda ökat med 963.

– Vi håller på och byter befolkning. Det kan man tycka vad man vill om, det beror på hur man är lagd. Men det är bara konstaterande av fakta att det faktiskt är det vi håller på att göra och då måste vi förhålla oss till det, säger Jim Frölander, integrationsansvarig i Filipstad.

Statistiken visar också att inrikesfödda personer i arbetsför ålder (20-64 år) väljer att flytta – det vill säga de som drar in de största skatteintäkterna till kommunen.

Uppdrag gransknings analys visar att utflyttningen skett i alla åldrar, utom bland de som är allra närmast pensionen:

Minskningen av inrikesfödda invånare i arbetsför ålder kan tyckas vara små siffror, men för en liten kommun som Filipstad är det stora förändringar. Foto: SVT

“Det behövs resurser”

En som väljer att flytta är Caroline Eriksson, född och uppvuxen i Filipstad. Sedan några år tillbaka driver hon en blomsterbutik vid torget.

– Det har varit väldigt bra att växa upp i Filipstad. Det är en liten stad, men jag tycker det ligger bra till. Det finns mycket fritidsaktiviteter, vi har jättefina skidspår på vintern. När jag var yngre hade vi ställen man kunde gå ut på, men för dagens ungdomar som är 18 och äldre finns det inte så många ställen. Det kanske gör att de större städerna lockar mer, säger Caroline Eriksson.

När Uppdrag granskning besöker kommunstyrelsens möte presenterar kommunchefen besparingar på cirka 30 miljoner kronor. Socialdemokratiske kommunalrådet Per Gruvberger (S) har styrt i 16 år i Filipstad.

Han kräver nu att staten går in och tar sitt ansvar.

– Det behövs resurser och en nationell utjämning för att klara det här uppdraget som uppstod på grund av hur vi organiserade vårt asylmottagande under en viss tidsperiod.

Ministern: Vi kommer att behöva öka resurserna

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) utlovar statligt stöd till Filipstad.

– Sverige har inga problem som vi inte kan lösa om vi hjälps åt, säger Ardalan Shekarabi (S) till Uppdrag granskning.

Men vad säger du till kommunpolitikerna som i princip nästan har gett upp?

– Ja, jag har daglig kontakt med de politikerna. Det de efterlyser är mer resurser och bättre fördelning – det kommer träda i kraft redan första januari. Det kommer inte lösa alla problem. Vi kommer att behöva öka resurserna under de kommande åren, det är ingen tvekan om det.

Uppdrag gransknings reportage Larmet från Filipstad finns på SVT Play.

Fakta: Förändring inrikesfödda i arbetsför ålder 2013-2018

20-29 år: -211 personer 

30-39 år: -38 personer 

40-49 år: -24 personer 

50-59 år: -27 personer 

60-64 år: +13 personer 

Källa: SCB, “Folkmängd efter region, ålder, födelseregion och år”. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Larmet från Filipstad

Mer i ämnet